Högre risk för skrumplever vid låg inkomst

Tidigare i år presenterades en studie som visar att risken för att dö i den vanligaste formen av primär levercancer, hepatocellulär cancer (HCC), är cirka 30 procent högre vid låg hushållsinkomst jämfört med medel- eller hög inkomst.

Jag har nu aktuella studier på att forskarna i stället på cirros som är den vanligaste riskfaktorn för HCC. Vid levercirros är levern skadad, men den drabbade kan under många år vara symtomfri och ha kvar sin leverfunktion, tills sjukdomen avancerar till mer allvarliga stadier.

I Sverige är cirka hälften av fallen kopplade till långvarig överkonsumtion av alkohol. Andra vanliga orsaker till levercirros är kroniska virusinfektioner och steatotisk leversjukdom, alltså fettlever, ofta kopplat till diabetes eller fetma.

Flerfaldigt ökad risk

Studien som publiceras i The Lancet Public Health är registerbaserad och omfattar alla individer från 15 år och uppåt som var bosatta i Sverige åren 2001-2022. I underlaget identifierades 49 550 fall av levercirros. Studien är den största i sitt slag i Sverige som kartlägger kopplingen mellan socioekonomi och levercirros. 

Förekomsten av alkoholrelaterad levercirros visade sig vara trefaldigt högre vid de lägsta hushållsinkomsterna jämfört med vid de högsta. Vid levercirros kopplad till fettlever var incidensen nästan dubbelt så högt. Allra störst skillnad sågs för virusorsakad levercirros (hepatit B och C), där incidensen var mer än nio gånger högre bland personer med låg hushållsinkomst.

Resultaten ska ses i ljuset av att levercirros orsakar omfattande sjuklighet och dödlighet, med stort mänskligt lidande och stora samhällskostnader som följd. Det är också en sjukdom som ökar i spåren av alkoholöverkonsumtion och metabol ohälsa.

Behöver riktade insatser

Ledande bakom studien är Juan Vaz, forskare inom samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet, verksam även vid Karolinska Institutet, samt specialistläkare på Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Förekomsten av levercirros ökar i Sverige och är ojämnt fördelad mellan inkomstgrupper, ett resultat som troligen gäller även i andra höginkomstländer. Det som behövs är riktade förebyggande insatser och att sjukdomen upptäcks tidigare, särskilt bland socioekonomiskt missgynnade grupper, säger han.

– En stor utmaning är att levercirros ofta inte ger symtom förrän sjukdomen är långt gången. Primärvården gör redan mycket, men det är svårt att upptäcka dessa patienter i tid. För att lyckas bättre behövs enklare verktyg, till exempel riskalgoritmer och biomarkörer, som kan hjälpa läkare att identifiera de patienter som har störst behov av tidig utredning, avslutar Juan Vaz.

Studien: Cirrosincidens i socioekonomiska och demografiska grupper i Sverige: en registerbaserad kohortstudie,

https://www.thelancet.com/journals/lanpub/article/PIIS2468-2667(25)00228-2/fulltext 

Källa: Sahlgrenska akademin.