Framgångsfaktorer för ett hälsosamt åldrande

– Resultaten visar både hur individen faktiskt själv kan påverka sitt hälsosamma åldrande och välbefinnande, och vad samhället kan göra, säger Albin Dahlin Almevall, som nyligen disputerat i omvårdnad med en avhandling om hälsosamt åldrande och välbefinnande hos äldre som bygger på vidare studier av ett 20-år gammalt, erkänt forskningsprojekt.

1999 deltog 1 500 personer i en hälsoundersökning som en del av det stora forskningsprojektet MONIKA, initierat av Världshälsoorganisationen, WHO och började som en internationell kartläggning av hjärt- och kärlsjukdomar. Två decennier senare gör Albin Dahlin Almevall en uppföljning för att se vilka faktorer från 60-årsåldern som kan kopplas till om deltagarna fortfarande lever, och hur de nu mår. Omkring 500 personer runt om i Norrbotten och Västerbotten har fått hembesök och Albin Dahlin Almevall har bland annat intervjuat om välbefinnande, tagit blodprov, mätt benstyrka och gjort minnestester på deltagarna i Norrbotten.

Hans studie visar att den viktigaste faktorn för överlevnad och hälsosamt åldrande i gruppen var att inte röka, många av rökarna var inte längre i livet. Näst viktigast var en markör för hjärtproblem som kan mätas i blodprov och därefter midjemått och fysisk aktivitet.

När det gällde hälsa hos dem som fortfarande levde var fysisk aktivitet i 60-årsåldern den främsta framgångsfaktorn för ett hälsosamt liv även som 80 plus. På andra plats kom hälsosamma värden av långtidsblodsocker, ett mätvärde kopplat till diabetes.

– Vi kan inte veta att det är orsakssamband mellan dessa faktorer och hälsa i hög ålder, självklart finns det fler saker i livet som avgör, men vi kan se vissa faktorer som kan kopplas till hälsosamt åldrande. Det är intressant att många av dem är sådana man själv kan påverka, säger Albin Dahlin Almevall.

Genom djupintervjuer med 52 av deltagarna undersökte Albin Dahlin Almevall också vad i vardagen som gav deltagarna välbefinnande när de nu nått en ålder på över 80 år. Flera områden var återkommande i intervjuerna som viktiga för välbefinnande, bland annat att ha ett socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå i vardagen, engagemang, känsla av frihet och att känna sig hemma.

– Hemmet är en väldigt stor del av livet. Paradoxalt nog blir hemmet allt mer centralt med åldern, men samtidigt blir det för många svårare att klara sig hemma utan stöd. De som känner att stödet gör att man blir en belastning mår sämre. Välbefinnandet är större om stödet är en del av en social kontext, säger Albin Dahlin Almevall.

När äldre behöver stöd i hemmet, eller behöver flytta, är det enligt Albin Dahlin Almevall studier viktigt att personen själv har kontroll över beslutet.

– Att de äldre själva får fatta beslut som rör en så viktig del av livet som hemmet är totalt avgörande för deras välbefinnande. De som tvingats flytta eller känt sig pressade att göra det mår sämre.

Den sista studien i avhandlingen handlar om fysisk aktivitetsnivå. 77 personer fick bära en aktivitetsmätare dygnet runt under en vecka. Resultatet visar kortfattat att ju mer man rör sig, desto bättre mår man. Till och med att stå upp lite mer är kopplat till välbefinnande.

– Det här betyder att det är viktigt att främja fysisk aktivitet och göra den möjlig när man planerar insatser för äldre. Det är också viktigt att stötta äldre i att hitta ett sätt att hantera sina begränsningar. De som accepterar sin situation på ett konstruktivt sätt mår bättre. Gruppen personer över 80 år är stor och kommer bli ännu större i framtiden. Tillsammans kan vi verka för ett hälsosamt åldrande, säger Albin Dahlin Almevall.

Länk till avhandlingen: Healthy Ageing and Well-Being in Old Age

Källa: Luleå tekniska universitet.

Studierna är finansierade av Region Norrbotten.