den 13 oktober 2025
Forskning slår hål på myten om varför vi drabbas av stress
Högutbildade kvinnor med flera barn syns ofta i statistiken över stressrelaterad sjukfrånvaro. Men en ny avhandling från Högskolan i Halmstad visar att förklaringen inte ligger i kön, utbildning eller familjesituation – utan i hur vi skapar mening och balans i vardagen. En viktig nyckel till hälsa är att förstå att det inte bara handlar om vad vi gör, utan också om hur och varför vi gör det.

Louise Karlsson
Doktorand. Foto: Magnus Karlsson.
Försäkringskassans statistik har länge pekat ut högutbildade kvinnor med fler än tre barn som en riskgrupp för stressrelaterad ohälsa. Louise Karlssons forskning visar dock att sambandet är mer komplext än så.
– Det är inte hur många barn du har eller vilken utbildning du har som spelar störst roll. Det handlar om balansen mellan de aktiviteter som tar energi och de som fyller på. När återhämtningen uteblir ökar risken för stress och ohälsa, säger Louise Karlsson, som nyligen har lagts fram för sin avhandling på Högskolan i Halmstad.
Studien visar att det framför allt är obalans i vardagens aktiviteter – snarare än sociodemografiska faktorer – som är kopplade till ohälsa. Personer med att få aktiviteter som gav mening, gemenskap eller identitet löpte större risk att utveckla stressrelaterade besvär.
– Det handlar om att öka förståelsen för vilka aktiviteter som vi fyller vår vardag med och vilket värde de har. Gör jag det för att jag må bra av det, och tycker att det är roligt, eller för att jag känner att jag måste? Den insikten kan vara avgörande för att hitta balans, säger Louise Karlsson.
”Flex-ability” – en nyckelresurs
För att förstå och bättre hantera vardagens krav introducerar Louise Karlsson begreppet flex-ability. Det beskriver förmågan att växla fokus och anpassa sig när roller och omständigheter förändras.
– Vi lever i en tid där roller och krav skiftar snabbt. Då behöver vi kunna anpassa oss och hitta balans i vardagen. Flex-ability är en resurs som kan utvecklas både individuellt och organisatoriskt, och som gör oss bättre rustade för att hantera livets komplexitet, säger Louise Karlsson.
Resultaten visar också att chefer har en central roll i medarbetares hälsa. Ett närvarande och lyhört ledarskap kan bidra till bättre balans i vardagen: En chef kan påverka mycket mer än man tror. När ledarskapet visar förståelse för medarbetares livssituation även utanför arbetet, och när man bygger en kultur av glädje, gemenskap och flexibilitet, ökar chanserna för balans.
Samarbete med Region Sörmland
Forskningen som ligger till grund för Louise Karlssons avhandling är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Region Sörmland. Petri Olivius, forskningsdirektör, och Anna Ormegard, divisionschef för primärvården, i Region Sörmland, ser stor potential i resultaten.
– Vi tycker att Louises forskning är mycket intressant och spännande, och den har potential att hjälpa många patienter i Region Sörmland, säger Petri Olivius och framhåller också hur forskningen speglar samtidens verklighet:
– En sak som jag tycker är spännande är att Louise väver ihop arbetsliv och privatliv till en helhet, vilket många medarbetare kan känna igen sig i. Detta gäller ju inte minst då våra digitala möten har förenklat en förflyttning av arbetet till hemmet. Det är hoppfullt att hon inom begreppet ”flex-ability” har funnits en väg till hållbar balans i både arbets- och privatlivet.
Hälsa som gemensamt ansvarar
En viktig slutsats i avhandlingen är att hållbar hälsa kräver insatser på flera nivåer.
– Det är ett gemensamt ansvar som kräver insatser från individer, arbetsgruppen, organisationen och från samhället i stort, säger Louise Karlsson och fortsätter: Om vi inte må bra hemma, hur ska vi kunna jobba – och tvärtom? Att förstå sambandet och arbeta med aktivitetsmönster och aktivitetsvärden är avgörande för en hållbar livsstil.
Länkar: Louise Karlssons avhandling
Forskning vid Akademin för hälsa och välfärd
Källa: Högskolan i Halmstad.