den 1 april 2025
Förekomsten av astma ökar i Sverige
Förekomsten av självrapporterad astma har de senaste tjugo åren ökat från knappt 10 till 12 procent bland 16-84-åringar i Sverige. Förra året uppgav cirka en miljon i åldersgruppen att de lever med astma. Det visar statistik från Folkhälsomyndigheten som Hjärt-Lungfonden har sammanställt. Forskning visar att bland annat luftföroreningar, längre pollensäsonger och alltför sterila miljöer är några bakomliggande faktorer.

Kristina Sparreljung
Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden Foto: Leonard Gren.

Gunilla Westergren-Thorsson
Professor. Foto: Johan Persson.
– Astma är en sjukdom som påverkar en stor del av befolkningen och kan få allvarliga konsekvenser om den inte behandlas korrekt. Den ökade förekomsten under de senaste två decennierna understryker behovet av fortsatt forskning och förebyggande åtgärder, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Samlad vetenskap visar på flera möjliga orsaker till att astma blir allt vanligare i Sverige:
Luftföroreningar och vedeldning: Luftföroreningar från trafik och industri kan förvärra astma. Vedeldning bidrar till partikelföroreningar som kan påverka luftvägarna.
Klimatförändringar och pollenökning: Stigande temperaturer och förändrade väderförhållanden påverkar pollenproduktionen och luftens kvalitet, vilket kan förvärra astmasymtom och bidra till att fler utvecklar sjukdomen.
Inomhusmiljö och livsstil: Dålig ventilation, damm och mögel kan bidra till försämrad luftkvalitet och därmed ökade astmabesvär. Forskning tyder på att kostvanor kan påverka astma, men sambanden är ännu inte helt fastställda.
Ökad allergibenägenhet: Allergisk astma är den vanligaste formen av sjukdomen och den ökande förekomsten av allergier i samhället kan vara en förklaring till att fler utvecklar astma.
Förbättrad diagnostik och medvetenhet: Sjukvården har blivit bättre på att upptäcka och diagnosticera astma, särskilt hos barn, vilket också påverkar statistiken.
Hygienhypotesen: Forskning tyder på att minskad exponering för mikroorganismer under uppväxten kan påverka immunförsvarets utveckling, vilket i sin tur kan öka risken för allergier och astma. Mekanismerna är dock inte helt klarlagda, och andra faktorer som tarmflora och genetik spelar också en viktig roll.
Genetiska faktorer i kombination med miljön: Även om gener spelar en roll för risken att utveckla astma, kan miljöfaktorer utlösa sjukdomen hos personer som har en genetisk sårbarhet.
Obehandlad astma kan få svåra konsekvenser i form av försämrad lungfunktion, fler och svårare astmaanfall, ökad känslighet för infektioner i lungorna, andnöd, sömnproblem och trötthet, ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och andra livshotande tillstånd.
Att behandla astma med läkemedel och livsstilsanpassningar kan förebygga komplikationer och förbättra både livslängd och livskvalitet för många drabbade. Men Gunilla Westergren-Thorsson, vice ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd, betonar samtidigt vikten av fortsatt forskning:
– Vi vet idag mycket om vad som orsakar astma, men det finns fortfarande många obesvarade frågor och att astma inte bara är en sjukdom utan har många biologiska profiler. Genom fortsatt forskning kan vi få mer kunskap och förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken och förbättra och individanpassa behandlingar för de drabbade.
Fakta om astma (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Astma är: En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.
Symptom: Vanliga symptom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.
Drabbade i siffror: Andelen självrapporterad astma är idag uppe i 12 procent av alla 16-84-åringar i Sverige, vilket innebär att cirka en miljon i åldersgruppen uppger att de lever med astma.
Ungefär 160 000 barn och ungdomar i Sverige beräknas ha astma. Närmare 150 personer avlider i astma varje år.
Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Nya behandlingar har utvecklats och dödligheten i astma har minskat med 45 procent sedan millennieskiftet.
Forskningens utmaningar: Att identifiera markörer för astma, utveckla nya läkemedelsbehandlingar, fördjupa kunskapen om kopplingen mellan astma i barndomen och nedsatt lungfunktion i vuxen ålder, förbättra möjligheterna att förebygga försämringsperioder hos astmapatienter samt vidareutveckla råd om levnadsvanor för personer med astma.
Bästa sättet att undvika astmaanfall: Ta dina läkemedel och se till att astmamedicinen alltid är med, var rökfri och undvik rökiga miljöer, ät näringsriktig kost med mycket grönsaker och frukt, motionera regelbundet och undvik stillasittande, gå ner i vikt om du är överviktig.
Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.
Källa: Hjärt-Lungfonden.