den 3 april 2025
Färre astmasymtom hos barn som föddes under pandemin
Barn som föddes under pandemin hade färre luftvägsinfektioner och behövde mindre antibiotika än barn som föddes före. Det visar en ny studie från Umeå universitet som gjorts med anslag från Hjärt-Lungfonden. Vid nio månaders ålder hade pandemibarnen även färre symtom på astma – något som forskarna tror kan få betydelse för hur vi skyddar våra yngsta barn från infektioner.

Christina West
Överläkare och professor. Foto: Mattias Pettersson.

Kristina Sparreljung
Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden Foto: Leonard Gren.
– Det här är väldigt intressanta resultat, eftersom vi vet att tidiga luftvägsinfektioner kan öka risken för astma längre fram i livet. Nu följer vi upp barnen för att undersöka om den minskade infektionsbördan även kan ha en långsiktig effekt på astmarisken, säger Christina West, professor vid Umeå universitet.
Forskarna bestämde sig för att jämföra barn födda före och under pandemin. Studien visade att barn under pandemin hade betydligt lägre risk för luftvägsinfektioner och användbar mindre antibiotika under sina första 18 månader i livet. Vid nio månaders ålder hade pandemibarnen även färre symtom på astma.
– Vi vet att spädbarn har ett otränat immunsystem och en ökad risk för att bli allvarligt sjuka i luftvägsinfektioner. Vår studie visar att infektioner hos spädbarn påverkas av hur vi bättre oss. Vi ska självklart inte leva som under pandemin, men det är klokt att undvika att spädbarn utsätts för infektioner i onödan, säger Christina West.
Vid 18 månaders ålder var skillnaderna mellan grupperna inte längre lika tydliga. Forskarna tror att det beror på att barnen börjar på förskola och blir utsatta för fler infektioner. Nu väntar forskarna med spänning på resultaten av barnens treårskontroll, för att se om den långsiktiga risken för astma påverkas av pandemibarnen.
– Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och kan ha en stor påverkan på livskvaliteten. Tack vare gåvor från svenska folket kan forskning som den här bidra med kunskap om hur vi kan förebygga astma, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Studien bygger på data från forskningsprojektet NorthPop vid Umeå universitet och Region Västerbotten och omfattar 3 337 barn födda mellan 2016 och 2021.
Titel och länk till studien: Respiratory morbidity before and during the COVID-19 pandemic from birth to 18 months in a Swedish birth cohort. Publicering: Journal of Allergy and Clinical Immunology.
https://www.jacionline.org/article/S0091-6749(24)02414-X/fulltext
Fakta om astma (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Astma är: En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerad. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerad och svullnad.
Symtom: Vanliga symptom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.
Drabbade i siffror: Omkring 800 000 personer i Sverige lever med astma. Mellan 15 och 25 procent av dessa uppnår inte en god astmakontroll, vilket kan innebära stora problem i vardagen. Ungefär 160 000 barn och ungdomar i Sverige beräknas ha astma. Närmare 150 personer avlider i astma varje år.
Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har många av riskfaktorerna som ligger bakom astma identifierade, medan andra har omprövats. Nya behandlingar har utvecklats och dödligheten i astma har minskat med närmare hälften sedan millennieskiftet.
Forskningens utmaningar: Att identifiera markörer för astma, utveckla nya läkemedelsbehandlingar, utveckla kunskaperna om kopplingen mellan astma i barndomen och nedsatt lungfunktion i vuxen ålder, bli bättre på att förebygga försämringsperioder för astmapatienter samt att utveckla råden kring levnadsvanor för astmasjuka.
Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individuella behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.
Källa: Hjärt-Lungfonden.