den 10 mars 2023

Bättre livskvalitet och besparing när smärta diagnostiseras före behandling


Vården skulle kunna spara stora resurser samtidigt som patienterna skulle vinna livskvalitet, om man utreder ifall smärtan går att lokalisera till lederna mellan ryggkotorna. Detta istället för den idag dominerande standardbehandlingen vid kronisk smärta, där man rehabiliterar utan att lägga vikt vid orsaken till smärtan. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Smärta är ett stort folkhälsoproblem. Att hitta sätt att ge rätt behandling och samtidigt frigöra resurser vore därför en stor vinst för både patienterna och vården, säger Johan Hambraeus, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet har Johan Hambraeus undersökt effekterna av interventionell utredning av smärta med fokus på facettlederna i ryggen. Facettlederna sitter baktill på kotorna och styr ryggens rörelser. De är en av de vanligaste källorna till kronisk smärta, ett tillstånd som drabbar nästan var femte person i världen. Smärta i facettlederna går inte att se med röntgen eller magnetresonans, utan det är bara genom att bedöva nerven till leden man kan avgöra om den är källan till smärtan. Om patienten varje gång nerverna till samma facettleder bedövas upplever att smärtan försvinner under tiden bedövningen är aktiv, vet man att man hittat rätt.

När smärtan har lokaliserats till några specifika facettleder sker behandling genom att nerven värmekoaguleras med hjälp av elektricitet med radiofrekvens. Man skapar då en nervblockad som håller i cirka ett år innan nerven återhämtar sig. Därigenom bryts vanligen smärtan för lång tid framåt. Nerverna återhämtar sig dock alltid, så det är ingen permanent skada som åstadkoms.

I avhandlingens studier visas att livskvaliteten förbättrades kraftigt för de patienter som diagnostiserades med facettledssmärta och genomgick behandling. I en uppföljande kvalitativ intervjustudie framkom att redan under utredningen av facettlederna upplevde patienterna att de fick en stärkt egenkontroll.

Det är bara var tredje till varannan av de utredda patienterna som har facettledssmärta, och som därmed kan behandlas på detta sätt. I två av studierna analyserades därför om interventionell utredning av smärta är värd de resurser den kostar vården, något som mäts i kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår. Det jämfördes med Socialstyrelsens gränsvärden för kostnadseffektiv vård. Resultatet visade att kostnaden för utredning och behandling av facettledssmärta var moderat till låg, i förhållande till den förbättrade livskvaliteten. I nästa studie jämfördes på samma sätt mot den gängse behandlingen vid långvarig smärta, multi-professionell teambaserad rehabilitering. Det visade sig då att kostnaden för rehabilitering vid smärta var hög eller mycket hög i förhållande till den förbättring av livskvaliteten som uppnås, medan det bekräftades att interventionell utredning av facettledssmärta har moderat till låg kostnad i förhållande till nyttan.

– Ett räkneexempel är att om var fjärde patient som idag behandlas inom specialistvården för kronisk smärta skulle utredas för facettledssmärta, skulle sjukvården kunna spara mer än 100 miljoner kronor varje år. Samtidigt skulle livskvaliteten för många förbättras, säger Johan Hambraeus.

Avhandlingens studier baseras på ett underlag om 873 patienter som utreddes under 2010 – 2016, där 402 fick behandling med radiofrekvensgenererad nervblockad varav 254 ingick i studien. Detta jämfördes med 36 712 patienter som utreddes under samma period på smärtrehabiliteringskliniker, varav 18 471 genomgick rehabilitering och 15 357 ingick i studien. Upptagningsområdet var hela Sverige för båda alternativen. Avhandlingens fyra studier är publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Om disputationen:
Johan Hambraeus, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, försvarar fredag 17 mars kl. 9.00 sin avhandling Interventionell smärtbehandling fokuserad på facettledsrelaterad smärta - en hälsoekonomisk utvärdering.Opponent Roine Risto, Östra Finlands universitet. Huvudhandledare Lars Lindholm.

Till avhandlingen:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1736134/FULLTEXT04.pdf

Källa: Umeå universitet

 


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser