den 7 oktober 2024

Att förstå leverfibros: Insikter från Alagilles syndrom

Ett leversnitt från en musmodell för Alagilles syndrom, färgat för fibros (i rosa), visar endast en liten mängd rosa trådar, trots pågående leversjukdom. Bild av Noemi Van Hul, Andersson lab.

Forskare från Karolinska Institutet och Charles University som studerar leverfibros har gjort en spännande ny upptäckt, nu publicerad i EMBO Molecular Medicine. Deras senaste rön kan bana väg för innovativa metoder för att behandla detta utmanande tillstånd.

Emma Andersson

Forskare. Foto: Stefan Zimmerman.

Vad påverkar omfattningen av ärrvävnad, eller fibros, som utvecklas i levern när människor lider av leversjukdom? Medan en liten mängd fibros är en normal del av läkningsprocessen, kan överdriven fibros uppstå, vilket leder till komplikationer och i slutändan leversvikt.

Att förstå mekanismerna som driver denna upptrappning är avgörande i kampen mot leversjukdom.

För att besvara detta har forskare från Karolinska Institutet och Charles University studerat en genetisk sjukdom som kallas Alagilles syndrom, som kännetecknas av förvånansvärt mild leverfibros trots svår leversjukdom (pericellulär fibros istället för bryggbildning).

Dr. Jan Mašek påbörjade detta projekt som post doc i laboratoriet hos Dr. Emma Andersson vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. Projektet fortsatte som ett samarbete, när Dr Mašek etablerade sitt eget laboratorium vid Charles University i Tjeckien. Avgörande samarbeten med immunologer från Prof. Niklas Björkströms team vid Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, Dr Jan Dobes labb vid Charles University, och hepatologer från Dr Martin Gregors labb vid Institutet för molekylär genetik i Prag var ovärderliga i att förverkliga denna tvärvetenskapliga forskning.

Genom att använda encellig RNA-sekvensering och transplantera immunceller från musmodellen till en annan modell av leversjukdom, upptäckte teamet att immunsystemet hos patienter med Alagilles syndrom spelar en roll för att undertrycka ärrvävnadsbildning i levern.

Vad påverkar omfattningen av ärrvävnad, eller fibros, som utvecklas i levern när människor lider av leversjukdom? Medan en liten mängd fibros är en normal del av läkningsprocessen, kan överdriven fibros uppstå, vilket leder till komplikationer och i slutändan leversvikt. Att förstå mekanismerna som driver denna upptrappning är avgörande i kampen mot leversjukdom.

För att besvara detta har forskare från Karolinska Institutet och Charles University studerat en genetisk sjukdom som kallas Alagilles syndrom, som kännetecknas av förvånansvärt mild leverfibros trots svår leversjukdom (pericellulär fibros istället för bryggbildning).

Dr. Jan Mašek påbörjade detta projekt som post doc i laboratoriet hos Dr. Emma Andersson vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. Projektet fortsatte som ett samarbete, när Dr Mašek etablerade sitt eget laboratorium vid Charles University i Tjeckien. Avgörande samarbeten med immunologer från Prof. Niklas Björkströms team vid Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, Dr Jan Dobes labb vid Charles University, och hepatologer från Dr Martin Gregors labb vid Institutet för molekylär genetik i Prag var ovärderliga i att förverkliga denna tvärvetenskapliga forskning.

Genom att använda encellig RNA-sekvensering och transplantera immunceller från musmodellen till en annan modell av leversjukdom, upptäckte teamet att immunsystemet hos patienter med Alagilles syndrom spelar en roll för att undertrycka ärrvävnadsbildning i levern.

"Vi tror att dessa fynd kan ha bredare konsekvenser för behandling av leverfibros, potentiellt genom riktad manipulation av immunsystemet", säger Emma Andersson och Jan Mašek som ledde teamet av internationella forskare.

Publikation: 

Jag1 insufficiency alters liver fibrosis via T cell and hepatocyte differentiation defects.  Mašek J, Filipovic I, Van Hul N, Belicová L, Jiroušková M, Oliveira DV, Frontino AM, Hankeova S, He J, Turetti F, Iqbal A, Červenka I, Sarnová L, Verboven E, Brabec T, Björkström NK, Gregor M, Dobeš J, Andersson ER EMBO Mol Med 2024 okt;():

Källa: Karolinska Institutet.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser