6 av 10 återkravsbeslut från Försäkringskassan har rättsliga brister

– När beslut om vård eller ekonomiskt stöd baseras på fragmenterad information står patienten ensam. Rättssäkerheten hotas och många tvingas kämpa mot myndigheter utan helhetsbilden på sin sida, säger Nanda Holm, patientombud inom den europeiska patientorganisationen EURORDIS.

Rapporten "Rättsliga brister i återkrav" visar att Försäkringskassan ofta inte kontrolleras om en felaktig utbetalning faktiskt har skett. En förklaring till felaktiga bedömningar är inkonsekventa uppgifter från olika vårdgivare.

– Det kan exempelvis innebära att personer kan gå 50 meter eller 500 meter, kan lyfta 1 kg, 12 kg eller 21 kg eller om man klarar av att upprätthålla koncentrationen i 4 minuter eller 40 minuter åt gången. Om en utredning innehåller flera uppgifter som blir förväxlingsbara med varandra blir den sammanlagda och totala skillnaden så stor att det kan påverka hela delar eller av beslut och med det uppstår ett felaktigt återkrav.

Patienten står ofta helt chanslös. Det är inte rimligt att människor skuldsätts när det saknas både underlag och helhetsförståelse, säger Nanda Holm.

En central förklaring till de felaktiga återkraven är även avsaknaden av en samlad överblick över patientens situation. Exempel på ett vanligt scenario som läkare beskriver:
– En patient med obesitas ska genomgå en gastric bypass, men har samtidigt hjärtsvikt och knäproblem. Sjukskrivningen beror i grunden på hjärtsvikten, men om sjukskrivning görs på grund av problem med knäna eller ”obesitas” jämför Försäkringskassan med en grupp som oftare bedöms arbetsför.

Bedömningen sker på felaktig grund, trots att patienten i realiteten inte kan arbeta, förklarar Nanda Holm och fortsätter:
Problemet är att informationen är så splittrad. Försäkringskassan saknar en helhetsbild och fattar därför beslut som inte speglar verkligheten. Sjukskrivning måste ske på rätt grund. Annars riskerar en ny bedömning att leda till en felaktig grund för utredning om återkrav. 

Self-tracking – en väg till bättre och snabbare vård
Med self-tracking kan individen samla uppgifter om sin egen hälsa i den livssituation som råder. Uppgifterna blir inte bara läsbara, utan kan analyseras och bearbetas för olika ändamål i kontakt med vården.

– Förebygga och hantera sjukdom

– Följa trender och upptäcka risker för ohälsa, särskilt psykiska ohälsa som utvecklas långsamt och är svårare att upptäcka

– Skapa tydlighet för vårdpersonal, vilket gör att patienten snabbare får remiss till rätt specialist och slipper valsa runt i vården

När patienter har sina symtom och funktioner får vi en mycket tydlig helhetsbild. Det gör att diagnos och behandling kan sättas i snabbare och mer precist. Självspårning ger vårdpersonalen ett underlag som är både verifierat och analyserat, vilket ökar patientsäkerheten och minskar risken för att fel diagnos eller behandlingssätt in, säger Nanda Holm.

Personlig erfarenhet av systemets brister
Nanda Holm vet bättre än de flesta vad bristande dokumentation och splittrad information kan leda till. Efter sin förlossning började hennes kropp förändras på ett sätt ingen förstod. Det skulle ta sex år att diagnostisera denna genetiska bindvävsdiagnos.

– Det tog tid att hitta den gemensamma nämnaren i den breda symtombilden som visades. Den gemensamma nämnaren visade sig vara defekt bindväv. En genetisk sjukdom som innebär att kroppen saknar förmågan att producera frisk bindväv. Bindväv är det klister som skyddar och håller ihop kroppen på olika sätt, berättar Nanda Holm. 

Trots tydliga försämringar skickades hon runt mellan olika specialister, och när hon drabbades av akut förlamning avfärdades hon och skickades hem, trots att röntgen senare visade en tillplattad ryggmärg. Det dröjde månader innan hon opererades, med irreversibel skada som följd.

– Läkare har informerat mig om att det är mycket information som ska bearbetas av många olika specialister. Det saknas en samordnande funktion.

Om dokumentationen hade varit samlad och tydligt hade rätt vård kunnat sättas in i tid och jag hade inte varit förlamad idag. Jag vill att ingen annan ska behöva uppleva samma sak, säger Nanda Holm.

Rapport: Rättsliga brister i återkrav.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/rattsliga-brister-i-forsakringskassans-aterkrav_hd11194/