den 21 juni 2026
Svenska cancerpatienter förlorar i snitt 31 dagars livstid på grund av långsam införandeprocess av nya läkemedel
Svenska cancerpatienter förlorar i genomsnitt en månad av sitt liv varje gång ett nytt cancerläkemedel ska göras tillgängligt i den svenska vården. Det visar en ny rapport framtagen av Roche. Analysen visar att den nationella införandeprocessen för nya cancerläkemedel tar i snitt 622 dagar i Sverige – nästan två år, för läkemedel som EU redan har godkänt.
Rapporten bygger på de svenska regionernas eget kunskapsunderlag och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) hälsoekonomiska bedömningar. Sammantaget skulle ungefär 1 500 patienter ha varit aktuella för behandling under den studerade perioden. Genomsnittet för de 21 läkemedlen är 0,08 förlorade levnadsår per patient – motsvarande 31 dagars förkortad livstid.
En stor del av fördröjningen uppstår hos TLV. 2025 tog myndighetens handläggning av klinikläkemedel mot cancer i snitt 347 dagar – nästan dubbelt så lång tid som målsättningen på 180 dagar. För klinikläkemedel generellt var TLV:s handläggningstid 293 dagar 2025. För receptläkemedel var motsvarande tid 110 dagar.
Skillnaden förklaras av att tidsgränsen för klinikläkemedel inte är reglerad i lag. För receptläkemedel som hämtas ut på apoteket gäller en bindande 180-dagarsgräns med grund i EU:s transparensdirektiv. För klinikläkemedel är 180 dagar bara en intern målsättning hos TLV. Det innebär bland annat att myndigheten är skyldig att prioritera receptläkemedelsärenden framför klinikläkemedelsärenden.
Resultatet syns även i beräkningen av förlorad livstid: för receptläkemedel är motsvarande förlust ungefär 21 dagar mindre per patient. Systemfelet med långa införandetider är alltså särskilt stort för svåra sjuka patienter som får sin behandling på sjukhus.
Så fördelar sig väntan
Från EU:s godkännande till ett nytt cancerläkemedel när svenska patienter passerar processen tre steg:
1. Läkemedelsbolaget tar fram det hälsoekonomiska underlaget som TLV behöver för att kunna bedöma läkemedlets kostnadseffektivitet. För de cancerläkemedel som ingår i regionens rapport tog detta steg i genomsnitt 184 dagar från EU-godkännande.
2. TLV gör en hälsoekonomisk bedömning av läkemedlets nytta i relation till kostnaden, som grund för subvention och NT-rådets rekommendation. För klinikläkemedel mot cancer tog utredningen i snitt 347 dagar 2025.
3. NT-rådet , regionernas gemensamma organ, lämnar en rekommendation som är vägledande för regionernas beslut om införande. Det tog i genomsnitt ytterligare 141 dagar. Regionerna beslutar därefter om och när läkemedlet ska börja användas i vården.
Internationell jämförelse
Sverige har under flera år förlorat mark i jämförelse med andra länder. Enligt en analys från branschorganisationen Lif har tiden från EU-godkännande till att läkemedel börjar användas i svensk hälso- och sjukvård ökas marknaderna för de senaste åren. Av 36 jämförda länder är Sverige det land där införandetiden för nya cancerläkemedel ökat mest.
Metod och dataurval
Undersökningen baseras på regionernas rapport "Tillgängliggörande av cancerläkemedel i svensk hälso- och sjukvård – Vägen till patienten", som dokumenterar hela införandeprocessen för 21 cancerläkemedel godkända i EU 2022 och 2023. För vart och ett av preparaten har Roche använt TLV:s egna hälsoekonomiska bedömningar och beräknat hur många levnadsår patienter går miste om till följd av väntetiden.
Beräkningen utgår från preparatens överlevnadsvinst i jämförelse med standardbehandling, fördelad linjärt över den tidshorisont TLV använt i sina bedömningar. Genomsnittet för de 21 läkemedlen är 0,08 förlorade levnadsår per patient – motsvarande 31 dagars förkortad livstid. Siffran är ett genomsnitt, inte ett worst case. För läkemedel med stor klinisk effekt är förlusten per patient sannolikt större.
Resultatet representerar de 21 studerade preparaten och kan inte generaliseras till hela läkemedelsmarknaden. Men eftersom det rör cancerläkemedel där handläggningstiderna är betydligt längre än för receptläkemedel pekar materialet på ett allvarligt problem i den del av systemet där konsekvenserna är störst.
Källor:
– LIF, Utvecklingen av nationell finansiering av nya läkemedel i Sverige 19 maj 2026 Baserat på data från EFPIA Patients W.A.I.T. Indicator Survey 2019 – 2025
– Metodavsnitt (källa för förlust av i genomsnitt 0.08 LYs/patient)
– Regionernas kunskapsunderlag: Tillgängliggörande av läkemedel i svensk hälso- och sjukvård (källa för de 21 studerade läkemedlen)
– TLV Årsredovisning 2025
– TLV: Hälsoekonomiska bedömningar av nya klinikläkemedel med fokus på cancer (delrapport januari 2026)
Källa: Roche.
Annonser
