Snusare löper ökad risk att dö i förtid

Det går att se att snusarna dör tidigare i nästan alla kategorier av dödsorsaker som vi har studerat och att skillnaden kvarstår även när man tar hänsyn till övriga levnadsvanor och socioekonomiska faktorer, säger Marja Lisa Byhamre, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

En av studierna i Marja Lisa Byhamres avhandling visar att snusare löpte 28 procent högre risk än icke-snusare att dö i förtid. Hjärtkärlsjukdom och övriga orsaker, andra än hjärtkärlsjukdom och cancer, stod för de flesta av dödsfallen. Även dödligheten i cancersjukdomar var något förhöjd bland snusarna. Före detta snusare hade också en förhöjd dödlighet, men denna var lägre än bland aktiva snusare. Studien är den hittills största i sitt slag i värden.

Eftersom snusning traditionellt har förknippats med mindre gynnsam social bakgrund, analyserades i en av studierna risken för olika sociala grupper. Det visade sig att risken för förtida död fanns såväl bland högutbildade, högavlönade och stadsboende snusare som bland snusare med låg utbildningsnivå.

Exakt på vilket sätt som snusandet orsakar högre dödlighet var lite svårare att få svar på. I studierna gick det inte att se något tydligt samband mellan snusning och kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som övervikt, högt blodtryck, förhöjda blodfetter eller typ 2-diabetes. Nivån av en inflammatorisk markör i blodet var till och med något lägre än för icke-snusare, vilket snarare borde vara en fördel. Däremot kunde man se att snusarna hade lägre nivå av D-vitamin i blodet än icke-snusare. I andra studier har låga D-vitaminnivåer visat sig vara kopplat till exempelvis ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom, depression och försämrad överlevnad. Bland snusande män var testosteronnivåerna något förhöjda, vilket också är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom.

– Det återstår att ta reda på mer om på vilket sätt som snus orsakar ökad dödlighet och om riskerna kan förebyggas. Men helt klart är att snus inte är ofarligt, även om cigarettrökning givetvis är ännu värre, säger Marja Lisa Byhamre.

Studierna genomfördes på redan insamlade data inom olika svenska kohorter. I studie ett ingick 169 000 män från en databas bestående av åtta stora studier om snusning och hälsa. Studie två omfattade 46 000 män och kvinnor från de hälsokontroller och efterföljande samtal som erbjuds västerbottningar när de fyller 40, 50 respektive 60 år inom Västerbottens hälsoundersökningar. Tredje studien inkluderade ca 900 personer i Luleå som följts från 16 till 43 års ålder. Studie fyra genomfördes på drygt 6 000 deltagare från Monica-undersökningarna i Norrbotten och Västerbotten.

Källa: Umeå universitet

Avhandlingen
Fint som snus? - Snusning, mortalitet och vad som finns däremellan
(engelsk titel: Snus use and mortality: associations, potential mechanisms, and socioeconomic aspects)
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-200748

Marja Lisa Byhamre arbetar som ST-läkare i geriatrik vid Örnsköldsviks sjukhus.