Rädslan att göra misstag största stressfaktorn hos personal på covid-IVA

Under covid-pandemin blev intensivvården en av de hårdast belastade verksamheterna inom vården. Flera sjukhus fick på nolltid öka antalet intensivvårdsplatser flerdubbelt. På grund av smittorisken måste covid-IVA också placeras helt skilt från övriga intensivvårdsplatser.

För att klara av den snabbt växande patientmängden tog man emot frivilliga, både från andra avdelningar på sjukhuset och även externa frivilliga som hade en vårdutbildning i bakgrunden. Trots vårdbakgrund hade de flesta ingen vana eller erfarenhet av denna typ av vård.  Därför måste denna icke-ordinarie IVA-personal snabbt få nödvändig introduktion för IVA-vård.

- Den ordinarie IVA-personalen stöttade också de nya som kom till covid-IVA för att hjälpa till, utöver att utföra sitt eget arbete. Det blev ytterligare en arbetsuppgift ovanpå en redan stressig situation, känsla av otillräcklighet då man inte alltid hann stötta sina icke-ordinarie kollegor som man ville. Så med tanke på detta är resultatet inte så förvånande, säger Johan Creutzfeldt, överläkare i anestesi och intensivvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Rädslan att göra misstag var den enskilt största orsaken till stress hos både den ordinarie personalen och icke-ordinarie. Det som låg bakom rädslan att göra misstag hos icke-ordinarie personalen var den korta introduktionen och komplexiteten.

- Ordinarie IVA-personalen oroade sig för att man tog i bruk utrustning som man inte var van vid, som till exempel ventilatorer av gammal modell som man fick börja använda med minimal introduktion, säger Lisbet Meurling, överläkare i perioperativ medicin och intensivvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och och övergripande ansvarig för projektet.

Under första delen av pandemin var bristen på kunskap gällande behandling av covid-19 också en stor orsak bakom rädslan att göra misstag.

- Det var fruktansvärt i början då man inte visste ens hur mycket blodförtunnande man ska ge patienten eller hur man ska ställa in ventilatorerna för just denna sjukdom. Det var väldigt skönt när vi började få riktlinjer för läkemedel, till exempel kortison, säger Lisbet Meurling.

Men vad kan man göra för att i en motsvarande situation minska utmattning och rädslan att göra misstag? Det finns redan nu en del lärdomar vi kan dra från studien. Den första är hur viktig schemaläggningen är.

- Det är viktigt att schemalägga så mycket man kan i förväg. För många blev det jättejobbigt att inte veta var de ska jobba eller när de ska jobba. Normalt har man koll på sitt nästa skift och man har koll på var sakerna är och hur de funkar, säger Lisbet Meurling.

- En annan sak är att ledningen är synlig och närvarande och medveten om det ansvar och stress IVA-personalen bär. Dåvarande ledning gjorde verkligen allt de kunde men det framkommer tydligt hur viktigt det är att det finns en direkt kommunikationskanal till ledningen, säger Johan Creutzfeldt.

Hur undersökningen är gjord och hur den går vidare

Studien består av enkäter och intervjuer under 2020-22 på fem svenska sjukhus och sammanlagt 13 intensivvårdsavdelningar. De fem sjukhus som ingår i studien är Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Nyköpings lasarett och Norrtälje sjukhus.
De första resultaten som presenteras här baserar sig på enkätsvaren från 2020-21. Analys fortgår av övriga resultat från enkäter samt intervjuer..

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset.

Studien har fått stöd från AFA Försäkring