den 5 juni 2023

Långsinta mördarceller kan öka överlevnaden i hudcancer

I huden finns särskilda mördarceller med långvarigt minne som skyddar mot inkräktare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat hur dessa celler bildas och kunnat visa att personer med bättre överlevnad vid melanom har höga nivåer av minnesmördarceller i cancervävnad. Studien är publicerad i tidskriften Immunity.

Yenan Bryceson

Professor. Foto: Ulf Sirborn.

Liv Eidsmo

Forskare. Foto: Ulf Sirborn.

I huden och andra vävnader kan vissa av immunförsvarets T-celler, så kallade vävnadsresidenta minnes-T-celler, bildas lokalt i vävnaden och ge ett skydd mot infektioner som de stött på tidigare. Några av dem uttrycker proteiner som gör att de kan döda infekterade celler. Dessa ”minnesmördarceller” kan också bidra till de inflammatoriska hudsjukdomarna vitiligo och psoriasis. Senare års forskning har även visat att de är inblandade i kroppens immunsvar vid olika cancersjukdomar.

Varierande behandlingssvar

Minnesmördarcellerna har bland annat visat sig svara på immunterapi, en Nobelprisbelönad behandling som går ut på att kroppens eget immunförsvar trimmas/aktiveras för att angripa tumörcellerna. Immunterapi ges vanligen som ett komplement till annan cancerbehandling och det varierar stort hur bra olika patienter svarar på behandlingen.

– Vi vet inte så mycket om hur och varför minnesmördarcellerna bildas i huden och vilken betydelse detta har för cancerpatienter. Genom att ta reda på hur dessa celler utvecklas kan vi bidra till effektivare immunterapi för exempelvis melanom, säger Yenan Bryceson, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Den aktuella studien har kartlagt utvecklingen av minnesmördarceller i huden hos människa, i ett nära samarbete mellan KI-forskarna Beatrice Zitti och Elena Hoffer. Forskarna isolerade T-celler från hud och blod hos friska frivilliga och använde avancerade tekniker för att undersöka geners aktivitet och uttryck av olika proteiner. På så vis kunde de identifiera T-celler i blodet som har potential att utvecklas till minnesmördarceller lokalt i huden. Genom att slå ut specifika gener kunde de även påvisa vilka gener som krävs för utmognaden av minnesmördarceller i vävnader.

Effektivare immunterapi

I ett nästa steg studerade forskarna tumörprover från patienter med hudcancer, melanom. De fann att patienter som hade en bättre överlevnad också hade en större ansamling av minnesmördarceller lokalt i huden.

– Vi har kunnat identifiera flera faktorer som styr bildandet av minnesmördarceller, som har en viktig del i att upprätthålla en frisk hud. Det är en fin balansgång mellan effektivt skydd mot tumörer och infektioner i huden och bidrag till inflammatoriska sjukdomar som vitiligo och psoriasis, säger Liv Eidsmo, forskare vid Köpenhamns universitet och vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med Yenan Bryceson.

Forskarna vill nu använda kunskapen för att optimera T-cellers svar vid immunterapi så att de blir ännu bättre på att eliminera cancerceller i vävnader.

Publikation: “Human skin-resident CD8+ T cells require RUNX2 and RUNX3 for induction of cytotoxicity and expression of the integrin CD49a”. Beatrice Zitti, Elena Hoffer, Wenning Zheng, Ram Vinay Pandey, Heinrich Schlums, Giovanna Perinetti Casoni, Irene Fusi, Lien Nguyen, Jaanika Kärner, Efthymia Kokkinou, Anna Carrasco, Jessica Gahm, Marcus Ehrström, Staffan Happaniemi, Åsa V. Keita, Charlotte R.H. Hedin, Jenny Mjösberg, Liv Eidsmo, Yenan T. Bryceson. Immunity, online 2 juni 2023, doi: 10.1016/j.immuni.2023.05.003.

Länk till studien: https://doi.org/10.1016/j.immuni.2023.05.003

Källa: Karolinska Institutet.

Studien genomfördes i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Nordiska Kliniken och Vrinnevisjukhuset. Forskningen finansierades av Novartis, EU-anslag (Marie Skłodowska-Curie Actions), KI Stiftelser & Fonder, Vetenskapsrådet, Ragnar Söderbergs stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Region Stockholm (ALF-medel), Psoriasisfonden, Hudfonden, Cancerfonden, Göran Gustafssons stiftelse, Stockholms stad, Karolinska Institutet Center for Innovative Medicine (CIMED) samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser