den 28 maj 2026

Kraftigt minskade köer inom mammografin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Helena Ruusvik, bröstradiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, analyserar röntgenbilder. Bristen på bröstradiologer var anledningen till mammografins tidigare kösituation men verksamheten har nu flera fast anställda bröstradiologer och utbildar även nya specialistläkare. Foto: Paul Björkman.

Mammografin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har det senaste året lyckats korta köerna kraftigt. En av anledningarna är en lyckad rekrytering av bröstradiologer. Nu kan verksamheten i snitt erbjuda alla patienter med en så kallad SVF-remiss en tid för undersökning inom två veckor.

Kristian Prytz

Vårdenhetschef Mammografi. Foto: Paul Björkman.

Anlil Youash

Sjuksköterska. Foto: Paul Björkman.

–  Vi har ingen kö längre. Vi kan också erbjuda alla som kommer via en SVF-remiss en mammografiundersökning, ultraljudsundersökning och eventuell provtagning vid ett och samma tillfälle, säger Caroline Sandahl Molinder, verksamhetschef för Radiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hösten 2024 var läget annorlunda med över 900 patienter i kö. En patient kunde få komma på en mammografiundersökning, som utförs av sjuksköterska, relativt snabbt men kunde därefter få vänta upp till nästan ett år på den kompletterande ultraljudsundersökning och provtagning, som utförs av läkare. Anledningen till kön var bristen på specialistläkare i bröstradiologi.

– Under lång tid hade vi knappt någon fast anställd bröstradiolog och många stafettläkare i kombination med enormt många remisser. Det var jättetufft med stor oro och frustration hos patienterna. Samtidigt psykiskt påfrestande för de sjuksköterskor som tog emot för en första mammografiundersökning, men sedan inte visste när patienterna skulle bli kallade för de uppföljande undersökningarna, säger Kristian Prytz, vårdenhetschef Mammografi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

För att kunna hantera situationen på bästa sätt arbetade verksamheten utifrån ett triagesystem som innebar att de med hög risk för cancer fick tid för uppföljande undersökningar först, men det innebar samtidigt att de patienter som bedömdes ha låg risk kunde få vänta väldigt länge.

– I höstas kunde vi ta bort triagesystemet och under våren har vi kunnat ta hand om den sista ”köpatienten”. Nu får alla genomföra samtliga undersökningar vid ett och samma tillfälle. Vi har haft en oerhört lyckad rekrytering och har idag fem fast anställda bröstradiologer, två med pågående subspecialisering till bröstradiolog och ytterligare kollegor på väg in, säger Caroline Sandahl Molinder.

Att satsa på att utbilda fler specialistläkare i radiologi för att bli subspecialiserade inom bröstradiologi är en medveten och viktig strategi framåt, enligt Caroline Sandahl Molinder.

– Tittar man runtom i landet kan man konstatera att det är en nationell brist så det är oerhört viktigt att vi tar hand om de läkare vi har. Vi måste vara fler och det är viktigt att vi fortsätter att satsa på att fler blir subspecialiserade i bröstradiologi.

Fakta: Standardiserat vårdförlopp (SVF) bröstcancer

Om en läkare i primärvården eller efter hälsoscreening anser att det finns en välgrundad misstanke om bröstcancer kan de skicka en så kallad SVF-remiss.

Syftet med standardiserade vårdförlopp (SVF) är att alla som utreds vid misstanke om cancer ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån hur många dagar som krävs för att genomföra ingående utredningar fram till start av behandling, utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt.

Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser