den 25 oktober 2021

Covid-19-immunitet hos unga vuxna kartläggs

"Unga vuxna riskerar att sprida smittan eftersom många inte märker av sjukdomen eller har väldigt milda symtom. Drygt 60 procent i åldersgruppen 18–29 år har hittills fått två doser vaccin, vilket kan jämföras med 80–90 procent i åldersgruppen 40–69 år ". Foto: Canstock. arkiv.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna.

Erik Melén

Professor och överläkare. Foto: Stefan Zimmerman

Qiang Pan-Hammarström

Professor. Foto: Erik Flyg.

­Det finns väldigt få populationsbaserade studier som undersöker immuniteten mot covid-19 hos unga vuxna, trots att de i stor utsträckning bidrar till smittspridning. Därför har forskare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset i samarbete med Region Stockholm genomfört en klinisk uppföljning av cirka tusen ovaccinerade 24–27-åringar i Stockholm, i den populationsbaserade studien BAMSE mellan oktober 2020 och juni 2021. Målet var bland annat att kartlägga förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar (IgG-, IgA- och IgM-antikroppar) samt minnesceller i immunsystemet (B-celler och T-celler) som skyddar mot covid-19.

Topp på 45 procent under maj 2021

Sett till hela studieperioden, så hade drygt 28 procent av studiedeltagarna påvisbara antikroppar mot sars-cov-2 med en topp på 45 procent under maj 2021. Antikropparna var mätbara i åtminstone åtta månader efter infektion. Cirka hälften av de som haft covid-19 rapporterade att de varit sängliggande på grund av symtom, men vård på sjukhus var ovanligt. En majoritet rapporterade att de drabbats av lukt- och/eller smakbortfall. Färre än en av tio hade symtom som varade i mer än fyra veckor och en av sju rapporterade inga symtom alls.

– Unga vuxna riskerar att sprida smittan eftersom många inte märker av sjukdomen eller har väldigt milda symtom. Drygt 60 procent i åldersgruppen 18–29 år har hittills fått två doser vaccin, vilket kan jämföras med 80–90 procent i åldersgruppen 40–69 år. Det är viktigt att unga vuxna fortsätter att vaccinera sig så fort tillfälle ges, både för att skydda sig själva och andra, säger Erik Melén, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, Karolinska Institutet och projektledare för BAMSE.

Fortsätter studera hur länge immuniteten varar

Hos över 100 deltagare mättes även nivåerna av sars-cov-2-specifika minnesceller i immunsystemet, som kan aktiveras om viruset tar sig in i kroppen igen. Hos de med antikroppar så hade 70 procent påvisbara nivåer av minnes-B-celler (de celler som bildar antikroppar) och 55 procent hade minnes-T-celler. Detta är lägre andelar än vad som uppmätts i tidigare studier på andra populationer, där man funnit mätbara nivåer av minnesceller hos de flesta som haft covid-19.

– Vi kan inte säkert säga vad detta beror på, men tidigare studier har ofta tittat på äldre och sjukare individer. Det skulle kunna vara så att det milda sjukdomsförloppet som ofta ses hos unga personer resulterar i lägre nivåer av minnesceller. Vi kommer nu att fortsätta studera hur länge B- och T-cellsimmuniteten varar efter mild infektion hos unga vuxna samt hur vaccination påverkar nivåerna av dessa immunceller, säger studiens sisteförfattare Qiang Pan-Hammarström, professor i klinisk immunologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.

Saknar kunskap om långvariga symtom

I ett nytt delprojekt kommer forskarna även att studera långtidscovid hos unga vuxna.

– Vi vet att även unga vuxna kan bli svårt sjuka i covid-19, även om det är ovanligt, men vi har fortfarande ganska lite kunskap om långvariga symtom och hur detta påverkar hälsan på sikt, säger Sophia Björkander, postdoktor på Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Publikation:

“SARS-CoV-2 specific B- and T-cell immunity in a population-based study of young Swedish adults”. Sophia Björkander, Likun Du, Fanglei Zuo, Sandra Ekström, Yating Wang, Hui Wan, Natalia Sherina, Lisanne Schoutens, Juni Andréll, Niklas Andersson, Antonios Georgelis, Anna Bergström, Harold Marcotte, Inger Kull, Lennart Hammarström, Erik Melén, Qiang Pan-Hammarström, and the BAMSE COVID-19 Study Group. The Journal of Allergy and Clinical Immunology, online 22 oktober 2021, doi: 10.1016/j.jaci.2021.10.014.

Källa: Karolinska Institutet


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas

Senaste numret


Annonser