Antikroppar i näsan skyddar mot influensainfektion – ny studie banar väg för nya strategier

Influensavirus orsakar varje år miljontals allvarliga sjukdomsfall och hundratusentals dödsfall världen över. Dagens influensavaccin ger ett gott skydd mot svår sjukdom och sjukhusinläggning, men skyddet mot att bli infekterad med influensaviruset är mycket mer begränsad.

Forskargruppen har tidigare visat att IgA antikroppar i luftvägarnas slemhinnor spelar en avgörande roll för att stoppa SARS-CoV-2-viruset redan innan det kommer in i kroppen, men kliniska data för att så också är fallet för influensavirus saknas.

Screenade 926 medarbetare

I den nya studien följdes 926 medarbetare vid Danderyds sjukhus under influensasäsongen 2023–2024. Genom regelbunden PCR-screening för influensavirus kunde forskarna identifiera även lindriga influensainfektioner och relatera dessa till nivåerna av antikroppar i blod och luftvägar.

Resultatet visar att personer med höga nivåer av influensaspecifikt IgA i nässlemhinnan hade en betydligt lägre risk att insjukna i influensa A (H1N1). Däremot sågs inget motsvarande samband för IgG-antikroppar i blodet. Studien visar också att naturlig influensainfektion ökar nivåerna av IgA i luftvägarna, medan dagens influensavaccin, som ges via spruta i armen, inte gjorde det.

– Såvitt vi vet är denna första gången man i en stor prospektiv studie av naturligt förekommande influensainfektion har visat att befintliga IgA-antikroppar i luftvägarna är kopplade till skydd mot influensainfektion. Tidigare kunskap har framför allt kommit från mindre experimentella infektionsstudier, säger Oscar Bladh, infektionsläkare och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, och försteförfattare till studierna.

Central roll i skyddet mot luftvägsvirus

Resultaten ligger i linje med forskargruppens tidigare studier av SARS-CoV-2 och stärker bilden av att antikroppar i luftvägarnas slemhinnor spelar en central roll i skyddet mot luftvägsvirus.

– Dagens influensavaccin ger ett bra skydd mot svår sjukdom och sjukhusinläggning. Men våra resultat visar samtidigt att skydd mot själva infektionen sannolikt kräver höga nivåer av skyddande antikroppar i luftvägarna och det får man inte av dagens vaccin, säger Charlotte Thålin, adjungerad professor vid Karolinska Institutet och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien.

– Det är nödvändigt att understryka av nya strategier som ökar antikroppsnivåerna där viruset först kommer in i kroppen – till exempel genom att tillföra vaccin eller skyddande antikroppar direkt via nässlemhinnan.

Studien bygger på den pågående COMMUNITY-kohorten, där medarbetare vid Danderyds sjukhus sedan våren 2020 följer med regelbundna provtagningar från blod och luftvägar.

– Den här typen av resultat förutsätter stora longitudinella kohorter med regelbunden virusscreening och tillgång till mycket känsliga analysmetoder. Kombinationen gör det möjligt att upptäcka även lindriga infektioner och därmed identifiera vilka immunologiska mekanismer som faktiskt ger skydd mot infektion i befolkningen, säger Mikael Åberg, docent vid Uppsala universitet och SciLifeLab samt delad systerförfattare till studier.

Studien genomfördes i samarbete mellan Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, Uppsala universitet, och SciLifeab (Science for Life Laboratory). Forskningen har finansierats av bland annat Europeiska forskningsrådet (ERC), Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.

Publikation:  Bladh O, Pongrácz T, Aguilera K, et al. Rollen av mukosalt IgA i skyddet mot influensa A H1N1-virusinfektion i en verklig miljö. eBioMedicine (2026)

Källa: Danderyds sjukhus.