Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

Läkemedel som kallas GnRH-agonister används ibland vid cellgiftsbehandling av kvinnor i fertil ålder med bröstcancer och andra cancerformer i syfte att bevara fertiliteten. Det bygger på små studier som antytt att läkemedlet kan förhindra att mensen försvinner i samband med cancerbehandling. Men dessa studier har inte kunnat undersöka sannolikheten att få barn efter behandling. De har inte heller varit blindade, vilket innebär att kvinnorna som deltog i studierna visste om de fick behandlingen eller inte. De kvinnor som fick läkemedlet kan därför ha varit mer benägna att försöka bli gravida än de som inte fick det.

I den nya studien har forskarna använt svenska register för att följa närmare 25 000 kvinnor i åldern 15–45 år som fick cellgiftsbehandling, varav 1,5 procent fick tilläggsbehandling med en GnRH-agonist. De jämförde hur många av kvinnorna som fick barn efter behandlingen och tog hänsyn till faktorer som ålder, cancerform och antal barn sedan tidigare. Forskarna fann ingen skillnad mellan grupperna i sannolikheten att föda ett levande barn.

– Vår studie är den största och mest omfattande som gjorts på detta område och utmanar den rådande uppfattningen att GnRH-agonister kan bevara fertiliteten hos kvinnor med cancer, säger studiens förstaförfattare Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

– Det behövs mer noggranna, placebo-kontrollerade och blindade randomiserade kliniska prövningar för att fastställa om läkemedlet verkligen har någon fertilitetsskyddande effekt, tillägger studiens sistaförfattare Frida Lundberg, forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Publikation:

“Gonadotropin Releasing Hormone agonist (GnRHa) during chemotherapy and post-cancer childbirths – A Nationwide population-based cohort study of 24,922 women diagnosed with cancer in Sweden”, Kenny A. Rodriguez-Wallberg et al, eClinicalMedicine, online 7 december 2023, doi: 10.1016/j.eclinm.2023.102335.

Se den vetenskapliga artikeln för information om finansiering och potentiella intressekonflikter.

Källa: Karolinska Institutet.