den 17 februari 2024

SLS kraftsamlar för Kloka Kliniska Val i svensk hälso- och sjukvård

Den 16 februari 2024, gick startskottet för en nationell samling kring införandet av Kloka Kliniska Val i svensk hälso- och sjukvård, då samlades läkarprofessionen tillsammans med vårdens intressenter för en temadag på Svenska Läkaresällskapet. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson var med och inledde dagen.

Tobias Alfvén

Ordförande för Svenska Läkaresällskapet.

Martin Serrander

Ordförande SLS arbetsgrupp Kloka kliniska val.

Undersökningar visar att 20–30 procent av vårdens kostnader används till vård som saknar nytta. Det kan handla om tester, undersökningar eller behandlingar som inte är av värde för patienterna och som kan medföra skada.

– Eftersom hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade behöver vi öka takten på utfasning av vård som saknar nytta. Genom detta kan ökad vårdkvalitet uppnås och resurser frigöras till mer medicinskt motiverade insatser, säger Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) kraftsamlar nu för att fasa ut onödiga åtgärder i vården genom projektet Kloka Kliniska Val, efter den internationella föregångaren ”Choosing Wisely”.

– Ambitionen är att få till en verklig förändring i vården. För att nå framgång i arbetet krävs samverkan mellan vårdens professioner, patienter, regioner, myndigheter samt staten, säger Martin Serrander, ordförande för SLS arbetsgrupp Kloka Kliniska Val.

Kloka Kliniska Val handlar om att tillsammans med patienten lista åtgärder i vården med avsaknad av patientnytta för ökad kvalitet och patientsäkerhet.

För en förbättrad hälso- och sjukvård

Minst 20 % av resurserna avsatta för sjukvård beräknas gå till spillo. Det sker genom användning av tester, undersökningar och behandlingar som inte är av värde för patienterna, så kallad lågvärdevård. Samtidigt pågår en ständig utveckling, med nya metoder för diagnostik och behandling, varav en del är kostnadseffektiva, men inte når alla som skulle kunna ha nytta av dem. Behovet av att styra hälso- och sjukvården mot långsiktig hållbarhet med minskat resursslöseri och ökad kvalitet är överhängande.

Det finns erfarenhet från över 30 länder att arbeta med utmönstring av lågvärdevård, enligt modellen Choosing Wisely. Den går ut på att underlätta dialogen mellan läkare och patienter för att göra omdömesgilla och kunskapsbaserade val av åtgärder. De bärande principerna, som delas av alla nationer i det internationella Choosing Wisely-samfundet är att det är läkarlett, patient-centrerat, multiprofessionellt, evidensbaserat och transparent. Choosing Wisely-kampanjerna vilar på att läkarprofessionens specialistföreningar identifierar åtgärder att utmönstra inom sin specialitet. Både sjukvårdens professionella och allmänheten uppmanas att fundera över om en föreslagen åtgärd verkligen behövs, om den medför risker eller biverkningar, vad som händer om man inte gör något alls, och om det finns alternativ.

Syfte

Syftet enligt övergripande dokument för samtliga Choosing Wisely-kampanjer, fritt översatt från engelska, är att främja samtal mellan läkare och patienter för att välja vård som är:

evidensbaserad

undviker upprepning av genomförda åtgärder

inte skadar

verkligt nödvändig

Kärnprinciper 

Arbetet ska:

ledas av professionen

ske med betoning på vikten av förbättring av kvalitet och minskad skada

vara multidisciplinärt

främja en ökad patientcentrerad dialog

vara evidensbaserat

ske transparent och demonstrera stödjande evidens för åtgärder.

Fem frågor som varje patient bör ställa sin läkare

Behöver jag åtgärden?

Finns det alternativ?

Vilka är riskerna med åtgärden?

Vad händer om jag inte gör något alls?

Källa: Svenska läkaresällskapet (SLS).

 


1 Kommentarer

Anton Perlesi

den 21 februari 2024

De fem frågor som patient bör ställa till läkare skall egentligen läkare ställa till sig själv. Eller i bästa fall de fem frågor kan vara början till patientcentrerad dialog.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser