den 27 juli 2026
Nytt team stöttar personer med intellektuell funktionsnedsättning och utåtagerande beteende
Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ibland få svåra utåtagerande beteenden, ofta utan att omgivningen förstår varför. Det som visar sig i aggressivitet, oro eller självskadebeteende kan bero på bakomliggande orsaker. För att bättre kunna utreda och behandla dessa patienter har habiliteringen och psykiatrin i Region Kronoberg startat ett gemensamt VUB-team.
VUB står för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och svåra problemskapande eller utmanande beteenden.
– Det här är personer som inte själva kan berätta om de har ont eller mår dåligt. Ett utåtagerande beteende kan bero på allt ifrån under- eller överstimulans, tandvärk, förstoppning, oro, epileptisk aktivitet, klimakteriebesvär eller biverkningar av läkemedel, säger Sebastian Eriksson, distriktsläkare inom vuxenhabiliteringen och fortsätter:
– Om vi hittar orsaken till det förändrade beteendet har vi en möjlighet att hjälpa patienten på andra sätt än med lugnande medicin, medicin som dessutom ofta har egna biverkningar och ogynnsamma effekter.
Arbetssättet med VUB-team bygger på erfarenheter från Skåne, där liknande team funnits under längre tid. VUB-teamet i Kronoberg startade sommaren 2025 och tar emot ungefär en ny patient i månaden.
Kartläggning identifierar mönster
Patienterna som VUB-teamet träffar är ofta boende på kommunala omsorgsboenden, och har vårdkontakter med både primärvården, habiliteringen och ibland psykiatrin. Ofta saknas en sammanhållen uppföljning av patienten, något det tvärprofessionella VUB-teamet kan erbjuda. I teamet arbetar flera professioner tillsammans över verksamhetsgränserna mellan psykiatri och habilitering, exempelvis psykologer, habiliteringens läkare och psykiater. En nyckel i det medicinska arbetet är att tillsammans se över såväl kroppsliga som psykiatriska besvär.
Patienterna kommer vanligtvis till teamet om ett beteende kraftigt har förändrats eller försämrats. Under ungefär ett år följer teamet patienten. En viktig del är en beteendekartläggning där personalen på boendet dokumenterar hur patienten mår och fungerar över dygnet.
– Kartläggningen hjälper oss i teamet att se mönster som annars kan vara svåra att upptäcka. Det kan handla om att problemen uppstår vid vissa tidpunkter, i vissa miljöer eller i samband med särskilda situationer som personalbyte eller måltider, säger psykolog Karin Kamp, som arbetar på vuxenhabiliteringen och är en del av VUB-teamet.
Mer läkemedel inte alltid svaret
I kartläggningen dokumenterar vårdpersonalen varje timme om patienten är orolig eller lugn. Även om det tar en del tid så uppskattas metoden av personalen:
– Att arbeta nära en person som har ett utåtagerande beteende kan väcka mycket känslor i en personalgrupp. Kartläggningen ger både oss och personal runt personen möjlighet att förstå beteendet bättre. Då kan vi börja arbeta tillsammans för att förstå och bemöta personens behov bättre, till exempel genom att vi ger handledning, säger psykolog Anna Montén, vuxenhabiliteringen.
Läkemedelsgenomgångar är en annan central del av arbetet. Många patienter har under lång tid fått flera olika läkemedel insatta när situationen varit akut.
– I de allra flesta fall har vi kunnat minska mängden läkemedel eller byta till mer lämpliga alternativ. Ofta har mediciner satts in för att lösa ett akut problem, men sedan blivit kvar under lång tid, säger Sebastian Eriksson.
Tryggare vardag för sårbara patienter
Arbetssättet är fortfarande relativt ovanligt utanför de större regionerna och kommer i Kronoberg att följas upp genom utvärderingar. Målet är att patienten ska få en lugnare och mer fungerande vardag.
– Vi organiserar oss kring en patientgrupp som själva inte kan uttrycka sin vilja. Arbetssättet är nytt, men vi har på kort tid sett resultat på att patienter blivit lugnare. Det skapar en bättre situation för både patienten och personerna runt patienten, kommenterar Kristina Julin Nyquist, avdelningschef vuxenhabiliteringen.
Källa: Region Kronoberg.
Annonser
