den 8 juni 2023

Covid-19-vaccin som kan klara muterade virus testas i klinisk fas-1 studie på Karolinska Universitetssjukhuset

Ett nytt DNA-baserat vaccin mot covid-19 testas nu för första gången på friska deltagare på Karolinska Universitetssjukhuset. Vaccinet har tagits fram på Karolinska Institutet och riktas mot flera delar av viruset. Det gör vaccinet mindre sårbart för muterade virus och kan därför fungera även mot nya varianter.

Matti Sällberg

Professor. Foto: Catarina Thepper.

Soo Aleman

Professor och överläkare. Foto: Danish Saroee.

 - Det här vaccinet gör att immunförsvarets reaktion mer liknar hur det ser ut vid en riktig infektion, jämfört med hur det ser ut efter dagens vaccin. Vi hoppas på att det ska ge ett bredare immunsvar, vilket kan vara till hjälp för personer som har svårt att bilda antikroppar till exempel på grund att de går i dialys eller tar läkemedel som är immunhämmande, säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Dagens covid-19 vacciner riktas mot så kallade spikproteiner (kallas också ytproteiner) hos viruset. Spikproteinerna är ett slags änterhakar som viruset använder för att kroka fast i kroppens celler och starta en covid-19 infektion. Därför är det effektivt att bygga vaccin mot dem, men också problematiskt eftersom det är en del av viruset som lätt muterar, vilket gör vaccinet verkningslöst.
-  Det nya vaccinet baseras på delar av spikproteiner från tre olika corona-stammar, men också mot två andra delar av viruset som är mer genetiskt stabila. Det gör att det fungerar bra även mot omikron och kanske även framtida varianter av viruset, säger Matti Sällberg.

Skydd mot nya varianter

DNA-vacciner har först nu börjat användas kliniskt men det har bedrivits forskning på dem i 20 år eller mer.  Det DNA-vaccin som testas på Karolinska Universitetssjukhuset är en innovation av Matti Sällbergs grupp på Karolinska Institutet, stöds av EU och har utvecklats inom projektet OPENCORONA...
Matti Sällberg är grundare och delägare i SVF Vaccines AB, som har patentsökt vaccinet.

I den kliniska fas-1 studie som nu pågår ingår 16 friska vuxna, 18 till 65 år, som följs på Fas 1-enheten vid Centrum för Kliniska Cancerstudier i Huddinge i samarbete med Medicinsk enhet Infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset. Alla deltagare har tagit sin tredje dos mRNA-vaccin senast för ett halvår sedan. Deras hälsotillstånd och immunologiska svar på vaccinet följs under tre månader, bland annat med covid-test varje vecka. 

-  Det är bra att vi testar den här sortens nya vacciner som kan ge ett bredare immunsvar och eventuellt också skydda bättre mot nya varianter av covid-19, säger Soo Aleman, professor och överläkare på, Medicinsk enhet Infektionssjukdomar.

Vaccinet ges med en elektrisk puls

Att vaccinet bygger på DNA har sina för-och nackdelar. DNA kräver, till skillnad mot mRNA, inte strikt kylförvaring i -40 grader celsius. Däremot måste en elektrisk puls, så kallad elektroporering, ges till patienten precis efter att DNA-vaccinet har injicerats för att DNA ska kunna ta sig in i cellkärnorna.
-  Inom OPENCORONA-projektet har det utvecklats ett speciellt instrument som används i samband med injektionen av DNA. Det kallas för en EPSgun och ger en liten elektrisk puls. Armen rycker till lite, vilket kan kännas, men det går över direkt. Patienternas upplevelse av det här är något som också registreras som en viktig del av forskningen, säger Matti Sällberg. 

 mRNA- och DNA-vacciner

Ett vaccin byggs upp av något som liknar ett virus eller annat smittämne och skapar ett minne i immunförsvaret. Det innebär träning inför ett riktigt angrepp. När kroppen infekteras av ett äkta smittämne har immunförsvaret redan ett försvar.  

mRNA-vacciner bygger i stället på mRNA-molekyler som fungerar som en mall för det som ska visas upp för immunförsvaret; ett virusprotein. Med hjälp av mallen kan cellerna tillfälligt producera virusproteinet, vilket i sin tur leder till ett immunsvar. 

DNA-vacciner fungerar nästan på samma sätt, men här är det den genetiska koden för virusproteinet som skickas in i cellkärnan för att programmera in en tillfällig massproduktion av mRNA, vilket i nästa steg ger det virusprotein som ska stimulera immunförsvaret. 

Vaccinernas mRNA eller DNA bryts ned ganska snabbt, men immunskyddet som de ger finns kvar under längre tid. 

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser