Åderförkalkning vanligare bland kvällspigga

Åderförkalkning, eller åderförfettning som det också kallas, innebär att fettavlagringar samlas på insidan av artärerna, vilket gör det svårare för blodet att passera. Sjukdomen utvecklas under mycket lång tid, och ger inga märkbara symtom förrän den leder till kärlkramp, blodproppar, hjärtinfarkt eller stroke. Tidigare forskning har visat att personer med sena vanor har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar, men detta är den första studien som visar hur dygnsrytmen specifikt påverkar åderförkalkning. 

Åderförkalkning i kranskärl  

I studien, som publiceras i tidskriften Sleep Medicine, deltog 771 män och kvinnor mellan 50 och 64 år, som alla ingår i den större befolkningsstudien SCAPIS. Graden av åderförkalkning i hjärtats kranskärl undersöktes med datortomografi. Deltagarna fick själva ange sin så kallade kronotyp enligt en femgradig skala: extrem morgontyp, morgontyp i viss grad, varken morgon- eller kvällstyp, kvällstyp i viss grad, eller extrem kvällstyp.  

Av de 771 studiedeltagarna angav 144 att de var extrem morgontyp, och 128 att de var extrem kvällstyp. I den mest morgonpigga gruppen hade 22,2 procent uttalad åderförkalkning, vilket var lägst andel av alla de fem kronotyperna. I gruppen extrem kvällstyp var förekomsten av uttalad åderförkalkning i kranskärlen högst: 40,6 procent. 

– Våra resultat pekar på att kronotypen extrem kvällsmänniska inte bara kan kopplas till försämrad hjärtkärlhälsa rent generellt, utan också mer specifikt till åderförkalkning i kranskärlen och till den process som leder till åderförkalkning, säger Mio Kobayashi Frisk, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som är studiens förstaförfattare. 

Förebyggande behandling  

Den statistiska analysen tog hänsyn till en rad andra faktorer som kan påverka risken för åderförkalkning, bland annat blodtryck, blodfetter, vikt, fysisk aktivitet, stressnivå, sömn och rökning.  

– Förutom de faktorer som är kända sedan tidigare verkar även den individuella dygnsrytmen vara en viktig riskfaktor för åderförkalkning. Vi tolkar våra resultat som att dygnsrytmen har större betydelse tidigt i sjukdomsprocessen, och därför borde den framför allt vägas in vid förebyggande behandling av hjärtkärlsjukdomar, säger Ding Zou, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och sisteförfattare till studien.

Personer som haft hjärtinfarkt uteslöts från studien, vilket innebär att studiedeltagarna var friskare än befolkningen generellt. En annan svaghet som forskarna ser med studien är att deltagarna själva angett sin kronotyp. 

Var och en av kronotyperna kan sägas ha en genomsnittlig tidpunkt då halva nattsömnen är passerad. I en tidigare studie på samma population, men inte nödvändigtvis samma individer, inföll denna tidpunkt klockan 02:55 på natten för extrem morgontyp, och 04:25 för extrem kvällstyp. Övriga kronotyper låg däremellan. 

SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study och är ett forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor. I SCAPIS har 30 000 slumpvis utvalda svenskar i åldern 50–64 år, genomgått omfattande hälsoundersökningar – prover, tester, röntgen av organ och avancerad bildtagning av kärlen. Sex universitet och universitetssjukhus leder och driver SCAPIS i nära samarbete med Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär.

Titel: Eveningness is associated with coronary artery calcification in a middle-aged Swedish population; https://doi.org/10.1016/j.sleep.2023.11.004  

Källa: Sahlgrenska akademin.