Vardaglig aktivitet räcker inte för skydda mot stroke

– Fysisk aktivitet på fritiden och i form av aktiva transporter blir allt viktigare då många arbeten och hemaktiviteter blir mer stillasittande, säger studiens huvudförfattare Adam Viktorisson, som är forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och legitimerad läkare.

Tjugo års uppföljning

Studien omfattar 3614 personer från Västra Götaland, där 269 drabbades av stroke under de 20 år som studien spänner över. Tre månader efter sin stroke var 120 av de drabbade döda eller beroende av hjälp i sitt dagliga liv.

Information om fysisk aktivitet samlades från frågeformulär. Ett antal deltagare fick även bära en rörelsemätare. Fysisk aktivitet som utfördes på fritiden och i transport hade ett samband med de objektiva mätningarna från rörelsemätaren, medan fysisk aktivitet på arbetet inte visade något samband.

Fysisk aktivitet i arbetet skyddade inte

Att fysisk aktivitet ger stora hälsofördelar är välkänt, men tidigare studier fokuserar mest på fysisk aktivitet under fritiden. Under senare år har forskning visat att fysisk aktivitet under arbetet i stället kan ha negativa hälsoeffekter, och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

– Hur och när vi utför fysisk aktivitet verkar spela en avgörande roll för dess hälsofördelar. I vår studie fann vi enbart samband mellan stroke och fysisk aktivitet på fritiden samt i transport, men inte med fysisk aktivitet under arbetsdagen eller hemmet, säger Adam Viktorisson.

– Fysiskt tunga arbeten är ofta förenade med stress, liten möjlighet till återhämtning, luftföroreningar och generellt sämre socioekonomiska förutsättningar, vilket kan motverka de positiva effekterna av fysisk aktivitet, säger Adam Viktorisson.

Främja folkhälsa

Studien använde data från INTERGENE-kohorten vid Göteborgs universitet. Undersökningen av studiedeltagarna och insamlingen av data pågick från 2001 till 2004, och både kliniska data och enkätdata samlades in. Forskarna hoppas att dessa resultat ska leda till ökad medvetenhet och förändringar i folkhälsopolitiken för att främja fysisk aktivitet i samhället.

– Att uppmuntra fysisk aktivitet i vardagen, genom till exempel promenader, cykling och annan motion, kan vara en viktig strategi för att minska antalet strokefall och förbättra prognosen hos de som drabbas, säger Adam Viktorisson.

Sammanfattning av resultaten:

• Personer som utförde lätt fysisk aktivitet på fritiden, som promenad eller cykling minst fyra timmar per vecka, och de som utförde mer ansträngande aktiviteter som att springa, simma eller spela tennis minst 2–3 timmar per vecka hade 40 procents lägre risk för stroke jämfört med de som var inaktiva.
• De som cyklade 20–40 minuter om dagen, exempelvis till och från arbete, hade cirka 30 procents lägre risk för stroke jämfört med de som inte var aktiva i transport.
• De som var mest aktiva på fritiden hade dessutom lägre risk att drabbas av svår stroke, vilket definierades som död eller beroende av hjälp för att klara dagliga aktiviteter tre månader efter stroke.
• Det fanns ingen skillnad i risk att drabbas av stroke mellan de med låg, måttlig eller hög fysisk aktivitet i arbetet eller hushållet.

Artikel: Domain-Specific Physical Activity and Stroke in Sweden; https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2819140

Källa: Göteborgs Universitet.