Unik diabetesforskning i Skellefteå

För deltagarna, där vissa har och andra inte har diabetes, är det tredje gången de undersöks. Första gången var 2004, när de var 60 år, den andra 2014 och nu ska de undersökas ännu en gång som 80-åringar.

– Vi vet inte varför ungefär häften av personer med diabetes får nervförändringar. Det är viktig forskning för att komma vidare och hjälpa denna patientgrupp, säger Olov Rolandsson, allmänläkare på regionens forsknings- och utvecklingsenhet och professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Han har fått 6,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för studien som drivs i samverkan med universiteten i Linköping och Lund. Studiens breda upplägg ska ge en så omfattande bild som möjligt för att hitta orsakerna bakom neuropatin.

Nervförändringarna kan ge outhärdliga smärtor i fötterna och domningar som minskar känseln så att man inte märker om man skadar sig. Skadan kan upplevas som en kudde under foten vilket påverkar rörligheten och balansen och ökar risken att ramla. Allt detta ger en sämre livskvalitet.

Spindeln i nätet

Den som koordinerar studien är forskningssjuksköterskan Elin Öhlund. Deltagarna undersöks på tre olika enheter med start här på Anderstorps hälsocentral där de även får möta resten av forskningsteamet med undersköterskan Maria Lundgren och läkaren Grzegorz Szparecki, säger Elin Öhlund.

Tillsammans ser de till att deltagarna får en grundläggande undersökning med enkät, blodprover, EKG och en läkarundersökning. Blodproverna tas för att försöka hitta biokemiska markörer som kan förklara neuropatin. Proverna analyseras sedan i Linköping med en helt ny metod.

I nästa steg undersöks nervfunktionen på neurofysiologiska laboratoriet vid Norrlands universitetssjukhus. Där mäts nervledningshastigheten och hur deltagarna uppfattar temperaturskillnader.

Under det sista besöket på Skellefteå sjukhus fotograferas ögonbotten och hornhinnans nerver undersöks av professor Neil Lagali med ett avancerat ögonmikroskop som lånats från Linköpings universitet.

– Det är ett nytt och skonsammare sätt att mäta perifera nerver. Vanligtvis tar man en bit hud från patientens ben för att räkna nerverna men det är riskabelt med sår om man har diabetes, berättar Olov Rolandsson.

Forskningsnav i primärvården

Studien är även ett steg för att utveckla forskning inom primärvården och bygga forskningsnav på hälsocentraler i Skellefteå och södra Lappland. I Umeå har den utvecklingen redan startat med forskningsprojekt på Backens hälsocentral.

– Att forska i primärvården är logiskt eftersom det är där patienterna befinner sig. Till slutenvården kommer de sällan och besöken är korta, säger Olov Rolandsson. Det är något som Elin Öhlund håller med om.

– Det är viktigt att det avsätts tid och andra resurser för den här typen av forskningsprojekt på hälsocentralerna. Alla vinner på att vi hittar smartare sätt att ta hand om våra patienter. Eftersom forskning är nytt hos oss har vi byggt en struktur för den från grunden, säger Elin Öhlund.

När tjänsten som forskningssköterska dök upp för ett år sedan tvekade hon inte att söka. Det är ett brett och intressant uppdrag som innefattar allt från kontakten med deltagarna, koordinera logistik och information till att ordna fika till deltagarna. Hon har också koll på att studiens data hanteras enligt etikansökan.

– Det är verkligen hög och lågt. Forskningskoordinator kanske är en bättre titel än forskningssjuksköterska, säger Elin Öhlund som gillar utmaningar.

Hon startade förberedelserna redan i maj och har sedan dess, med undantag för semesterperioden, jobbat en dag i veckan med att få allt på plats.

Insamlingen av data förväntas pågå året ut.

Källa: Region Västerbotten.