Trots fler riskfaktorer – utlandsfödda har lika god prognos vid hjärtinfarkt

– Att utlandsfödda trots en större riskfaktorbörda har lika god överlevnad efter hjärtinfarkt som svenskfödda är ett gott betyg till svensk hjärtsjukvård. Tack vare registerforskning får vi ett kvitto på hur väl den både den akuta och den sekundärpreventiva hjärtinfarktvården fungerar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden som är en av finansiärerna till Swedeheart.

Tidigare studier i andra länder har tytt på att vissa grupper i samhället, bland annat utlandsfödda och etniska minoriteter, är mer sårbara vid behandling av hjärtinfarkt än inrikesfödda. Idag är 20 procent av Sveriges befolkning född utomlands och forskarna undrade om detta kan ha någon påverkan på omhändertagandet vid hjärtinfarkt och överlevnaden efter infarkten.

‒ Många har en annorlunda riskfaktorprofil och svårigheter att navigera inom sjukvården på grund av språkproblem. Vi ville undersöka om detta påverkade deras behandling och prognos, säger Sammy Zwackman, överläkare vid kardiologiska kliniken vid universitetssjukhuset i Linköping.

Studien omfattar drygt 194 000 infarktpatienter som registrerades i Swedeheart mellan 2005 och 2016. Studiedeltagarna delades in i åtta grupper utifrån geografiskt ursprung.

Den största gruppen, som bestod av svenskfödda patienter, utgjorde referensgrupp. Forskarna tittade på riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes och rökning, på typ av behandling och på mortaliteten inom 30 dagar, ett år och upp till tolv år.

Oavsett ursprung fick infarktpatienterna samma akuta behandling och likartade läkemedel vid utskrivning, vilket styrker att svensk hjärtinfarktvård är jämlik i detta avseende. Patienter födda i Asien hade till och med en något lägre mortalitet på både kort och lång sikt.

En tidigare studie publicerad av samma forskargrupp undersökte vilken effekt som tillgången till professionella tolkar vid landets hjärtrehabiliteringscentra hade på utlandsföddas deltagande i hjärtskola, samt om detta påverkade den sekundärpreventiva måluppfyllelsen.

‒ Vi fann att patienter som hade tillgång till professionell tolk i högre grad deltog i hjärtskola, vilket i sin tur påverkade de sekundärpreventiva målen positivt vad avser blodtryck, blodfetter, rökstopp och deltagande i fysisk träning, säger Sammy Zwackman.

Om sekundärprevention
Den som en gång har haft en hjärtinfarkt löper ökad risk att drabbas på nytt. Därför sätter sjukvården in en rad åtgärder för att minska risken för återinsjuknande, så kallad sekundärprevention. Åtgärderna omfattar bland annat blodtrycks- och blodfettssänkande samt blodproppsförebyggande medicinering, hjälp för rökare att sluta röka, fysiskt träningsprogram samt kostråd. Efter hjärtinfarkt följs de drabbade upp i Swedehearts register sex till tio veckor samt cirka ett år efter insjuknandet. Även två besök hos fysioterapeut ingår i registret.

Källa: Hjärt-Lungfonden.