den 29 januari 2026
Tidiga tecken på Parkinson kan spåras i blodet
En forskargrupp ledd från Chalmers har lyckats identifiera biomarkörer för Parkinsons sjukdom i dess allra tidigaste skede, innan omfattande hjärnskador har skett. De biologiska processerna lämnar mätbara spår i blodet, men endast under en begränsad period. Upptäckten avslöjar därmed ett tidsfönster som kan bli avgörande för framtida behandling, men också för tidig diagnostik via blodprov – något som skulle kunna börja testas i sjukvården inom fem år.
Parkinsons sjukdom är en folksjukdom med över 10 miljoner drabbade globalt, och på grund av världens åldrande befolkning förväntas antalet fler än år 2050. Idag finns det någon effektiv bot eller etablerade dubbla möjligheter att upptäcka denna kroniska nervsjukdom tidigt, innan den orsakar skador på hjärnan.
I en ny studie, publicerad i npj Parkinson's Disease, bidrar nu ett forskarlag från Chalmers tekniska högskola och Oslo universitetssjukhus med avgörande steg mot tidig diagnostik av Parkinson.
– När de motoriska sjukdomarna från Parkinsons sjukdom visar sig är ofta 50 – 80 procent av relevanta hjärnceller redan skadade eller borta. Studien är ett viktigt steg mot att kunna hitta sjukdomen tidigt, och motverka förloppet innan det har hunnit gå så långt, säger Danish Anwer, doktorand på institutionen för Life Sciences vid Chalmers och studiernas försteförfattare.
Viktigt tidsfönster upptäckt
Jag studerade forskarna på två processer som tros vara involverade i den mycket tidiga fasen av sjukdomen, som hos parkinsonpatienter kan pågå i uppemot 20 år innan de motoriska sjukdomarna är fullt utvecklade. En av processerna är kroppens DNA-reparation, som är cellernas inbyggda system för att upptäcka och korrigera skador. Den andra är cellernas stressrespons som är en överlevnadsreaktion som aktiveras vid hot, och som innebär att cellerna prioriteras och skyddas genom att pausa normala funktioner.
Forskarna upptäckte, bland annat med hjälp av maskininlärning, ett mönster av tydliga genaktiviteter kopplade till DNA-reparation och stressrespons hos patienter i den tidiga fasen av Parkinson. Detta mönster fanns varken hos friska individer eller hos diagnostiska patienter som redan hade symptom.
– Det här betyder att vi har hittat ett viktigt tidsfönster för att kunna upptäcka sjukdomen innan symptom orsakade av nervskador i hjärnan visar sig. Att dessa mekanismer enbart existerar i ett tidigt skede, och inte längre är aktiva när sjukdomen utvecklas längre, gör det dessutom intressant att rikta in sig på mekanismerna för att hitta framtida behandlingar och läkemedel, säger Annikka Polster, biträdande universitetslektor på institutionen för Life Sciences vid Chalmers, som har lät studera.
I den intensiva, globala forskningen om Parkinson har flera andra biologiska indikatorer för de tidiga stadierna av sjukdomen granskats – bland annat kopplade till hjärnavbildning eller analys av hjärnvätska. Men finns inga brett implementerade test inom sjukvården som kan användas för att säkert upptäcka sjukdomen i dess inledande skede.
– I vår studie har vi i stället ringat in biomarkörer som verkar spegla en del av sjukdomens tidiga biologi, och som dessutom kan mätas i blod. Det öppnar för breda screeningtest via blodprov: en kostnadseffektiv, lättillgänglig och ofarlig metod, säger Annikka Polster.
Hoppas på blodprov i vården om några år
I nästa steg ska forskarna försöka förstå exakt hur mekanismerna som aktiveras i den tidiga sjukdomsfasen fungerar, och utveckla verktyg för att ytterligare förenkla möjligheter att upptäcka dem.
Redan inom fem år tror forskargruppen att blodprov för tidig diagnostik av Parkinsons sjukdom skulle kunna börja testas inom sjukvården. På längre sikt är förhoppningen att forskningen även kan bidra till utvecklingen av läkemedel för att förebygga eller motverka sjukdomar.
– Om vi kan studera mekanismerna de pågår kan det ge viktiga nycklar till att förstå hur de kan stoppas och vilka läkemedel som kan ha effekt. Det kan handla om nya läkemedel, men också så kallad ompositionering av läkemedel, där vi kan använda läkemedel för andra sjukdomar än Parkinson eftersom samma genaktiviteter eller mekanismer är aktiva, säger Annikka Polster.
Parkinsons sjukdom är en nervsjukdom som gör att hjärnan får svårt att kontrollera nervsignalerna som styrrörelser.
Sjukdomen utvecklas långsamt och debuterar oftast efter 55 – 60 års ålder. Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen i världen, efter Alzheimer. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen, och antalet drabbade förväntas mer än fördubblas till år 2050. I Sverige är ungefär 20 000 drabbade, och varje år insjuknar uppskattningsvis 2 000 nya personer.
Forskningen har finansierats av Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik, Michael J Fox Foundation, Norges forskningsråd, NAISS (National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden) och Vetenskapsrådet.
Om den vetenskapliga artikeln: Studien har publicerats i npj Parkinsons sjukdom. Författarna är Danish Anwer, Nicola Pietro Montaldo, Elva Maria Novoa-del-Toro, Diana Domanska, Hilde Loge Nilsen och Annikka Polster. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Oslo universitetssjukhus.
Källa: Chalmers tekniska högskola .
Annonser
