Tarmbakterier kopplade till åderförkalkning

Den nya studien baserades på analyser av tarmfloran och avbildningar med datortomografi av hjärtat hos 8973 personer utan känd hjärtsjukdom i åldern 50–65 år från Uppsala och Malmö. Personerna var deltagare i SCAPIS-studien – Swedish cardiopulmonary bioimage study. 

– Vi fann att bakterier som är vanliga i munhålan, särskilt olika varianter av streptokocker, är när vi hittar dem i tarmen, associerade med ökad förekomst av plack i hjärtats små artärer.

Streptokocker är välkända orsaker till lunginflammation och infektioner i halsen, huden och hjärtklaffarna. Vi behöver nu fortsätta undersöka om dessa bakterier också bidrar till utvecklingen av aterosklerotiska plack och hjärtinfarkt, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och SciLifeLab, Uppsala universitet, som samordnade studien tillsammans med forskare från Lunds universitet.

De senaste två decenniernas tekniska framsteg har möjliggjort storskalig och djupgående karaktärisering av bakteriefloran i olika miljöer. Detta sker genom avläsning av bakteriernas genetiska material och matchning mot stora databaser. Dessutom har förbättringar av bilddiagnostik gjort det möjligt att upptäcka och mäta tidiga förändringar i hjärtats små kärl. SCAPIS-studien utgör en av de största samlingarna i världen av båda dessa typer av data. I denna studie undersökte forskarna sambanden mellan tarmfloran och uppbyggnaden av fett- och kalkavlagringar i hjärtats artärer.

– Det stora antalet prover med högkvalitativ information om kranskärlens plackbildning och tarmflorans sammansättning gjorde det möjligt för oss att identifiera nya samband. Bland våra fynd var kopplingen mellan bakterierna Streptococcus anginosus och S. oralis subsp. oralis, och ateroskleros de tydligaste, säger Sergi Sayols-Baixeras, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och en av studiens huvudförfattare.

Forskargruppen fann också att vissa av de arter som var kopplade till aterosklerotiska plack samvarierade med nivåerna av samma arter i munnen. Det här undersöktes med hjälp av de avförings- och salivprover som samlats in i studierna Malmö Familjestudie och Malmö Familjestudies tandvårdsdel.

Dessutom var dessa bakterier förknippade med förhöjda inflammationsmarkörer i blodet, även efter att man tagit hänsyn till skillnader i kost och medicinering mellan de deltagare som bar på bakterierna och de som inte gjorde det.

–Vi har precis börjat förstå hur människan och bakteriesamhällena i kroppens olika delar påverkar varandra. Vår studie visar en sämre kardiovaskulär hälsa hos bärare av streptokocker i tarmen. Vi behöver nu undersöka om dessa bakterier är viktiga aktörer i utvecklingen av ateroskleros eller om kopplingen kan förklaras av andra faktorer, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, en av huvudförfattarna till studien.

Artikel: Sergi Sayols-Baixeras et al.; Streptococcus species abundance in the gut is linked to subclinical coronary atherosclerosis in 8973 participants from the SCAPIS cohort. Circulation. 2023. DOI: 10.1161/CIRCULATIONAHA.123.063914 [Online ahead-of-print], https://doi.org/10.1161/CIRCULATIONAHA.123.063914

Peer-review/observational/people

SCAPIS (Swedish cardiopulmonary bioimage study) är en svensk befolkningsstudie som rekryterar och utreder hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män mellan 50 och 64 år. Syftet är att kunna identifiera individuella risker för hjärtsjukdomar och förhindra dem innan de uppstår. Huvudfinansiär av SCAPIS är Hjärt-Lungfonden med betydande bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet samt de deltagande universitetssjukhusen och universiteten.

Finansiering: Finansiellt stöd för detta projekt har erhållits från Europeiska forskningsrådet, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Göran Gustafssons stiftelse, Axel och Signe Lagermans stiftelse, ALF, Novo Nordisk Fonden, Svenska Diabetesfonden, Stiftelsen för strategisk forskning och Formas.

Källa: Uppsala universitet.