den 3 november 2021

Studie från Karolinska Universitetssjukhuset visar varför hjärtinfarktspatienter avvaktade med att söka vård under covid-19

Det bästa är att söka vård omedelbart vid bröstsmärtor. Att dröja vid en hjärtinfarkt kan ge större skada på hjärtmuskeln och leda till komplikationer som hjärtsvikt och arytmier. Foto Canstock, arkiv.

Stockholmarna avvaktade med att söka vård för hjärtinfarkt under pandemins första våg. Längst väntade kvinnor och utlandsfödda. Den vanligaste orsaken var att man trodde att sjukhusen var fullbelagda av covid-patienter.

Carolin Nymark

Sjuksköterska. Foto: Catarina Thepper.

Mattias Lidin

Sjuksköterska. Foto: Catarina Thepper.

Många var också mycket rädda för att bli smittade på sjukhuset, berättar Carolin Nymark, omvårdnadsansvarig på Tema Hjärta, Kärl och Neuro och sjuksköterska på Karolinska Universitetssjukhuset.

De som avvaktade med att söka vård på grund av Covid-19 pandemin väntade 22 timmar från första symtom på hjärtinfarkt till dess de sökte vård medan gruppen som inte avvaktade dröjde i snitt tre timmar.  
Det här visar utvärderingen av ett frågeformulär som skickats till de cirka 700 stockholmare som drabbades av hjärtinfarkt under mars-juni 2020, alltså pandemins första våg. 

Artikelförfattarna Carolin Nymark och Matthias Lidin har samverkat med sjuksköterskor på Södersjukhuset och Danderyds sjukhus och hämtat data ur det svenska kvalitetsregistret för akut kranskärlssjukdom, SWEDEHEART, för att få en sammantagen bild av situationen hos patienter som drabbades av hjärtinfarkt vid den här tiden. 
   Det bästa är att söka vård omedelbart vid bröstsmärtor. Att dröja vid en hjärtinfarkt kan ge större skada på hjärtmuskeln och leda till komplikationer som hjärtsvikt och arytmier, säger Matthias Lidin, som är universitetssjuksköterska på Karolinska.

Carolin Nymark hade redan tidigare forskat på just orsaken till att hjärtinfarktpatienter ibland avvaktar med att söka vård. 
   Jag tycker att det är intressant att se vilken bild patienter hade av sjukvården under pandemin. Under våg 1 märkte vi att det kom färre hjärtpatienter och vi undrade varför, säger hon.

Fler kvinnor och utlandsfödda fanns inom gruppen som väntade längre med att söka vård när de fick hjärtinfarkt. De har också uppgivit att de kände sig villrådiga, enligt enkäten.

Vid våg två blev sjukvården bättre på att informera allmänheten om att inte vänta med att söka vård för akuta tillstånd som hjärtinfarkt, vilket också gav resultat.
   Våra specialister gick ut i media och uppmanade allmänheten att fortsätta söka vård om de hade symtom. Under våg två fanns också ett samarbete med patientföreningar och patientinformation översattes till fler språk, vilket jag tror medverkade till att inflödet av hjärtinfarkter var mer normalt, berättar Matthias Lidin.

Nymark och Lidin går nu vidare med fler studier kring vad som låg bakom patienternas minskade benägenhet att söka vård vid våg 1, och konsekvenserna av det.

Källa: Karolinska universitetssjukhuset

Artikel:

Patient delay prior to care-seeking in acute myocardial infarction during the outbreak of the coronavirus SARS-CoV2 pandemic | European Journal of Cardiovascular Nursing | Oxford Academic (oup.com)

 


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas

Senaste numret


Annonser