Strokeforskningen redo för nästa steg

När Mia von Euler började som läkare i början av 90-talet var strokevården något helt annat än idag. På strokeavdelningen där hon inledde sin karriär låga patienterna länge och det fanns tid att lära sig.

– Det var en bra start för en ung grön läkare. Här gick det inte så fort, patienterna låg länge och det fanns tid att lära sig, berättar hon.

Men sedan kom de första medicinska genombrotten. Tack vare förbättrade datortomografier blev det möjligt att skilja mellan propp och blödning och därmed också att behandla. Trombolys, en behandling som löser upp blodproppar och som tidigare använts vid hjärtinfarkt, började testas även vid stroke.

– I början var det läskigt. Tänk om det inte fungerade? Tänk om orsaken till en hjärnblödning i stället? Men resultaten visade att det fungerade för det mesta och ibland nästan magiskt, säger Mia von Euler.  

Hon minns särskilt en av sina första patienter som fick trombolys, en man som kom in med svåra talstörningar. Under behandlingen började han sakta tala igen och innan behandlingen var över kunde de konversera. Vilken glädje!

En kamp mot klockan
Möjligheten att behandla stroke akut förändrade hela vårdförloppet men väcker också nya frågor. Hur skulle patienterna hinna in till sjukhus i tid?

– Vi visste att varje minut räknas. Hjärnan dör snabbt utan syre, cirka 1,9 miljoner nervceller i minuter. Men alla var inte övertygade om att det var så bråttom, säger Mia.

Tillsammans med forskarkollegor genomförde hon för 20 år sedan HASTA-studien, som banade väg för dagens blåljuslarm vid misstänkt stroke. De visade att snabba insatser inte innebar någon fara för andra patienter men gav ökade chanser för strokepatienter.

– Det tog några år, men idag är misstänkt stroke ett blåljusärende. Det är en enorm förändring, konstaterar Mia von Euler.

Framstegen har fortsatt. Idag finns inte bara propplösande läkemedel, utan också trombektomi där proppen mekaniskt dras ut ur blodkärlet. En behandling som ytterligare förbättrade resultat framför allt vid omfattande stroke där trombolys ofta inte är tillräckligt. Tillsammans ändrade behandling med trombolys och trombektomi, strokevården för alltid.

Stroke bland yngre nästa stora utmaning
Trots att både befolkningen och andelen äldre har ökat antalet strokefall i Sverige sjunkit. En utveckling hon kopplar till ökad medicinering, rökstopp, och förbättrad behandling av högt blodtryck och förmaksflimmer.

Män ökade stress, mindre fysisk aktivitet och ökade övervikt, riskerar att dra utvecklingen åt fel håll. Även om mycket har blivit bättre, menar Mia att vi inte får slå oss till ro. Det finns fortfarande utmaningar. Stroke bland yngre har inte minskat i samma takt som hos äldre.

– Här krävs mer forskning! Vi behöver förstå varför yngre drabbas. Vi behöver studier, patienter som deltar och vårdpersonal som forskar och omsätter kunskap i praktiken, säger hon. Den långsiktiga förebyggande och uppföljande vården har också utmaningar. Inte bara rörande vad som behöver göras utan hur vården genomförs.

– Den akuta behandlingen av stroke som beror på proppar kan bli ännu bättre. Och livet efter den akuta fasen för strokeöverlevare kan förbättras Det är därför jag fortsätter forska. Det är därför vi måste fortsätta framåt avslutar Mia von Euler.

FAKTA:
Stroke leder till plötslig förlust av hjärnfunktionen som en följd av att blodförsörjningen inte fungerar som den ska. Detta kan bero på en propp, vilket är det vanligaste, eller en blödning. Stroke yttrar sig på olika sätt beroende på vilken del av hjärnan som drabbas:

- Svaghet eller förlamning i en arm och eller ett ben

- Nedsatt känsel i en eller flera kroppsdelar

- Hängande mungipa på ena sidan

- Sluddrigt tal eller svårt att hitta ord

-  Balansrubbning

Upptäck stroke med hjälp av Akuttestet

Källa: Sophiahemmet .