Snabbt sänkta och bibehållna kolesterolvärden efter hjärtinfarkt minskar risken att återinsjukna

– Man vet sedan tidigare att kolesterolsänkande behandling efter hjärtinfarkt bidrar till förbättrad överlevnad och mindre risk att drabbas av en ny infarkt. Den aktuella studien visar att det stabiliserade läget behöver uppnås snabbt, vilket gör att den kan bidra till uppdaterade riktlinjer på området, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. 

Data från över 50 000 patienter i det svenska hjärtinfarktregistret SWEDEHEART visar att det går bättre för patienter som tidigt efter en hjärtinfarkt når låga kolesterolnivåer och behåller dessa låga nivåer, än för patienter som når samma nivåer vid ett senare skede. Både graden av kolesterolsänkning och hur tidigt efter infarkten denna sänkning inträffar är förenade med bättre överlevnad och lägre risk för en ny hjärtinfarkt.

– Våra resultat visar att fördelarna kommer redan två månader efter hjärtinfarkten och gäller alla patienter, oavsett ålder, kön eller samsjuklighet. Ju tidigare efter infarkten behandlingen sätts in och ju mer intensiv den är, desto bättre går det för patienten, säger Jessica Schubert, specialistläkare i klinisk farmakologi och doktorand vid Uppsala universitet.

Forskarna har studerat patienternas nivåer av det så kallade ”onda” kolesterolet, LDL, två månader samt ett år efter hjärtinfarkten. Därefter har man följt patienterna i upp till tolv år. Det bakomliggande provet tas rutinmässigt i vården, är billigt och kan mätas utan att patienten behöver vara fastande.

Resultaten av studien utmanar de nuvarande europeiska rekommendationerna som föreslår stegvis insättning av kolesterolsänkande läkemedel som innebär att patienten riskerar att inte nå kolesterolmålet förrän sent efter infarkten.

Studien har utförts på Uppsala universitet med forskningsanslag från bland annat Hjärt-Lungfonden. Nästa steg för forskargruppen är att studera om en sänkning av höga kolesterolvärden är viktig även för patienter som inte tidigare haft någon hjärtinfarkt. Analyser på data från över en miljon svenskar har påbörjats.

Hjärt-kärlsjukdom är den största dödsorsaken i Sverige idag och varje år drabbas över 22 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Efter en hjärtinfarkt lever patienten med en livslångt ökad risk för att drabbas av en ny infarkt eller av att dö av hjärt-kärlsjukdom. En av de största riskfaktorerna för hjärtinfarkt som är möjliga att påverka är höga nivåer av kolesterol i blodet.

Om studien:

Namn: Schubert et al, Intensive, early, and sustained lowering of non−high-density lipoprotein cholesterol after myocardial infarction, and long-term prognosis: a nationwide cohort study European Heart Journal, https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehae576

Fakta:  (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: När en blodpropp bildas i något av hjärtats kranskärl och orsakar akut syrebrist i hjärtat.

Drabbade och döda: Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. 2022 inträffade 22 400 hjärtinfarkter i Sverige och 4 700 personer dog till följd av sin hjärtinfarkt. I Sverige får i genomsnitt tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Inte bara äldre, utan även yngre och personer mitt i livet drabbas.

Forskningsframgångar: Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och råd om levnadsvanor har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom närmare halverats sedan millennieskiftet.

Forskningens mål: Att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Behandling: Akut ballongvidgning (PCI) eller propplösande medicin (trombolys) är de två vanligaste metoderna vid akutbehandling av hjärtinfarkt.

Mer pengar behövs: Som största fristående finansiär av forskning i hjärt- och lungsjukdomar stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Kolesterol är: Fettämnen som bland annat utgör en byggnadssten i cellerna och bidrar till produktionen av vissa hormoner. Man skiljer mellan det ”goda” kolesterolet HDL, High Density Lipoprotein och det ”onda” kolesterolet LDL, Low Density Lipoprotein.

Vad gör kolesterol farligt? När kroppen får ett överskott av LDL-kolesterol som fastnar i blodkärlens väggar, bildas plack som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. HDL-kolesterolet samlar upp och transporterar överflödigt kolesterol tillbaka till levern, som hos friska personer bryter ner det onda kolesterolet. Det är därför viktigt med en god balans mellan nivåerna av LDL och HDL. Normala halter av LDL och HDL tillsammans bör ligga på högst 5,0 millimol per liter.

Källa: Hjärt-Lungfonden.