den 27 februari 2023
Snabbare diagnos och bättre behandling av tarmsjukdomar mål för nytt EU-projekt
En grupp med forskare från nio länder har målet att ta fram sätt att förebygga inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD. Projektet miGut-Health, finansieras med motsvarande drygt 80 miljoner kronor av EU:s Horizon Europe. Det finns så mycket att vinna för både för patienter och samhället om vi kan skifta från att behandla sjukdomarna till att förebygga, säger Jonas Halfvarson, professor i medicin vid Örebro universitet.
Över tre miljoner människor i EU-länderna är diagnosticerade med Crohns sjukdom och ulcerös kolit, inflammatoriska tarmsjukdomar som inte går att bota. Den samlade samhällsekonomiska kostnaden i EU-länderna för dessa sjukdomar rör sig om 55 miljarder kronor årligen.
– Symptomen på sjukdomarna - som smärta, trötthet och blödningar - är vardag för de drabbade. Den mentala hälsan påverkas också eftersom sjukdomen går i vågor som inte går att förutsäga, säger Jonas Halfvarson.
Forskare från flera EU-länder samt Schweiz och Israel ska arbeta mot tre mål i samarbete med bland annat patientorganisationer under de fyra åren som projektet pågår. Det handlar om att tidigt upptäckta symptom på sjukdomarna, att förebygga och att förbättra behandlingen.
Inflammatoriska tarmsjukdomar utvecklas under flera år innan de ger symptom. Projektet ska ta fram sätt att mäta bakterier i tarmfloran som kan användas för tidig bedömning av riskerna att utveckla IBD. Idag är enbart ett fåtal så kallade biomarkörer kopplade till IBD kända. Målet med ”miGut-Health” är att fördjupa kunskapen om dessa och även leta efter fler möjliga biomarkörer
Forskarna ska jämföra tarmfloran mellan de som är sjuka, de som riskerar att bli sjuka och allmänheten. Prover ska tas på människor i flera länder. Särskilt Färöarna är intressant eftersom andelen som insjuknar i IBD i det lilla landet är högst i världen.
– Vi vill nå fram till förebyggande insatser som är anpassade efter varje individ. Målet är också att med artificiell intelligens utveckla plattformar som patienter kan använda för att hålla koll på sin hälsa och på så sätt öka makten över sina egna liv. Kosten är en sådan faktor som påverkar, säger Jonas Halfvarson.
I projektgruppen ingår förutom forskarna i biomedicin också experter på samhällsvetenskap, mjukvara för datorer och representanter för patientorganisationer.
Källa: Örebro Universitet