den 12 januari 2026
Så styr hjärnvågor vår kroppsuppfattning
En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar hur så kallade alfavågor i hjärnan hjälper oss att skilja på vår egen kropp och omvärlden. Resultaten ger nya insikter i hur hjärnan integrerar sinnesintryck för att skapa en sammanhängande känsla av den egna kroppen.
Mariano D’Angelo
Forskare. Foto: Johannes Frandsen.
Henrik Ehrsson
Professor. Foto: Martin Stenmark.
Vad får dig att känna att din hand är din? Det kan verka självklart, men hjärnans förmåga att skilja på jaget och omvärlden är en komplex process.
Genom att kombinera beteendeexperiment, hjärnregistrering (EEG), hjärnstimulering och beräkningsmodellering hos totalt 106 deltagare har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur en integrerad syn- och känselsignaler för att skapa upplevelsen av att kroppen är ens egen. Deras experiment visar att frekvensen på alfavågor i hjässloben, den del av hjärnan som integrerar sinnesintryck från kroppen, avgör hur precist vi uppfattar vår kropp som vår egen.
– Vi har identifierat en grundläggande process i hjärnan som formar vår kontinuerliga upplevelse av att ha en egen kropp. Fynden kan ge ny kunskap om psykiatriska tillstånd som schizofreni, där känslan av jaget är förändrad, säger studiens försteförfattare Mariano D'Angelo, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Gummihandsillusionen
Deltagarna utsattes för illusionen att ha en gummihand, en välkänd metod för att studera kroppsägande. När beröringarna på en synlig gummihand och deltagarens dolda riktiga hand synkroniserades, rapporterade många att de kände att gummihanden var en del av deras kropp. Men när tajmingen inte stämde försvagades den känslan.
Studien fann att personer med snabbare alfafrekvenser var mer känsliga för tidsmässiga skillnader mellan det såg och det kände, vilket gav en tydlig känsla av att kroppen var deras egen.
En högre frekvens av alfavågor kopplas till ett mindre tidsfönster i hjärnan, som om hjärnan hade en högre tidsmässig upplösning. Vid lägre frekvenser blev detta tidsfönster däremot bredare, vilket gjorde att hjärnan behandlade fler osynkrona syn- och känselsignaler som samtidigt. Därmed minskade den tidsmässiga precisionen och det blev svårare att skilja mellan kroppen och omvärlden.
Bättre protester och VR-upplevelser
För att testa om alfafrekvensen direkt orsakar dessa perceptuella effekter använda forskarna icke-invasiv elektriska hjärnstimulering för att snabba upp eller sakta ner alfavågornas frekvens.
Resultaten visade att en förändring av frekvensen direkt påverkade upplevelsen av kroppssägande och hur exakt deltagarna uppfattade syn- och känselintryck som samtidigt. Beräkningsmodeller visade att alfafrekvensdömen påverkar hur exakt hjärnan är tidpunkten för sinnesintryck, vilket i sin tur formar vår upplevelse av den egna kroppen.
– Våra resultat hjälper till att förklara hur hjärnan löser det grundläggande problemet att integrera sensoriska signaler till en sammanhängande upplevelse av den egna kroppen. Det kan bidra till utvecklingen av bättre proteser och mer verklighetstrogna upplevelser i virtuell verklighet, säger Henrik Ehrsson, professor vid institutioner för neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Aix-Marseille Université i Frankrike. Den har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet, VINNOVA, StratNeuro och A*Midex. Forskarna har inga intressekonflikter att rapportera.
Publikation: “Parietal alpha frequency shapes own-body perception by modulating the temporal integration of bodily signals”, Mariano D’Angelo, Renzo C. Lanfranco, Marie Chancel, H. Henrik Ehrsson, Nature Communications, online 12 januari 2026, doi: 10.1038/s41467-025-67657-w.
Artikel: https://www.nature.com/articles/s41467-025-67657-w
Källa: Karolinska Institutet.