Psykisk ohälsa hos pappan kan öka risken för prematur födsel

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper ökad risk att födas för tidigt, särskilt vid stressrelaterade tillstånd, och både mammans och pappans psykiska mående verkar ha betydelse. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

I Sverige föds cirka fem procent av alla barn för tidigt, innan graviditetsvecka 37, och det är förknippat med negativa hälsokonsekvenser för barnet.

Tidigare forskning har visat att kvinnor med psykiatriska diagnoser löper ökad risk att föda för tidigt, men mindre är känt om hur risken för prematur födsel påverkas av pappans psykiska hälsa. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur detta samband ser ut i en stor registerbaserad studie omfattande närmare 1,5 miljoner födslar.

Stöd till familjer med psykisk ohälsa

– Vi fann en ökad risk om pappan hade en psykiatrisk diagnos, särskilt om mamman också hade det. Det tyder på att socialt stöd och förebyggande prenatal vård för familjer med en historia av psykisk ohälsa skulle kunna minska risken att deras barn föds för tidigt, säger Weiyao Yin, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Studien inkluderade alla levande födda barn i Sverige mellan 1997 och 2016. Forskarna hämtade information från Patientregistret om föräldrarnas psykiatriska diagnoser samt information från Medicinska födelseregistret om vilken graviditetsvecka barnet fötts i.

15 procent av barnen hade minst en förälder med psykisk ohälsa. Spädbarn vars pappa hade en psykiatrisk diagnos hade 12 procent ökad risk att födas för tidigt, medan riskökningen var 31 procent om endast mamman hade en psykiatrisk diagnos.

Högre risk vid stressrelaterad ohälsa

Om båda föräldrarna led av psykisk ohälsa var riskökningen hela 52 procent jämfört med om ingen av föräldrarna hade en psykiatrisk diagnos.

Forskarna analyserade också specifika diagnoser separat och fann att stressrelaterade diagnoser var förknippade med de högsta riskerna för prematur födsel.

Riskökningen var 23 procent om enbart pappan hade en stressrelaterad diagnos, 47 procent om enbart mamman hade det och 90 procent om båda föräldrarna hade en sådan diagnos.

– Vi såg också att riskökningen var ännu större om föräldrarna hade flera psykiatriska diagnoser. Eftersom detta var en observationsstudie kan vi dock inte dra några slutsatser om orsakssamband, tillägger Sven Sandin, som ledde studien från Karolinska Institutet.

Publikation

“Paternal and maternal psychiatric history and risk of preterm and early term birth: a nationwide study using Swedish registers”. Weiyao Yin, Jonas F. Ludvigsson, Ulrika Åden, Kari Risnes, Martina Persson, Abraham Reichenberg,  Michael E. Silverman, Eero Kajantie, Sven Sandin. PLOS Medicine, online 20 juli 2023, doi: 10.1371/journal.pmed.1004256.

Källa: Karolinska Institutet.

Studien finansierades huvudsakligen av Vetenskapsrådet. Medförfattaren Jonas F. Ludvigsson har koordinerat en studie på uppdrag av Svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG) som fått finansiering av Janssen. Han har också fått ekonomiskt stöd från MSD för en artikel som granskar nationella sjukvårdsregister i Kina.