Psykisk ohälsa bland unga som mobbas och nättrakasseras

Den psykiska ohälsan bland unga i Sverige är ett stort och växande problem, något som bland annat drabbade, närstående, skolpersonal och myndighetsrapporter vittnar om.

Det är också ett viktigt skäl till att Maria Fridh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet samt läkare med folkhälsoinriktning i Region Skåne, valde att studera ämnet närmare:

– Det är alarmerande att så många unga mår dåligt. Förutom det lidande som psykisk ohälsa i sig innebär, så riskerar problem i unga år ge allvarliga konsekvenser längre fram i livet. Det visar tidigare forskning inom fältet.

Den aktuella avhandlingen bygger på flera tusen enkätsvar från skolelever och unga vuxna i Region Skånes folkhälsoenkäter.

Resultaten visar bland annat att:

• Elever med funktionsnedsättning har sämre hälsa och utsätts för mobbning och nättrakasserier ungefär dubbelt så ofta som klasskamrater utan funktionsnedsättning. Bland mobbade elever med funktionsnedsättning uttryckte pojkar stor ohälsa framför allt i form av fysiska besvär (ont i huvud/mage/rygg eller yrsel) och flickor framför allt i form av psykiska besvär (nedstämdhet, oro, dåligt humör eller sömnsvårigheter). Psykisk ohälsa och utsatthet för mobbning förekom oftast vid ADHD/ADD när elever med olika former av funktionsnedsättning jämfördes*. Samtliga elever i studien gick i årskurs nio.
• Flickor trakasseras oftare än pojkar på nätet. Sambandet med psykisk ohälsa är starkare om trakasserier skett vid flera tillfällen, men värt att notera är att sambandet är statistiskt säkerställt även för ungdomar som blivit nättrakasserade endast en gång det senaste året. Samtliga elever i studien gick i årskurs nio.
• Bland ungdomar med psykisk ohälsa finns ett tydligt samband mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende. Sambandet blir gradvis starkare från enbart mobbare, enbart offer till dem som varit inblandade både som mobbare och offer på nätet. I den sista gruppen hade mer än hälften av flickorna och drygt var femte pojke skadat sig själva. Eleverna i studien gick i årskurs nio eller i gymnasiets andra årskurs.
• Fysiskt våld. Var tionde man och var tjugonde kvinna i åldern 18-34 år svarade i enkäten att de utsatts för fysiskt våld under det senaste året. Kvinnorna hade oftast blivit utsatta för våld i hemmet, medan männen oftast blivit utsatta för våld ute i samhället. Sambandet mellan att ha utsatts för våld och psykisk ohälsa sågs endast bland kvinnor.

Resultaten är till stora delar en bekräftelse på sådant som framkommit i tidigare studier, men det finns även inslag som överraskade Maria Fridh:

– Bland annat överraskades jag av de tydliga könsskillnaderna som fanns i alla fyra studier. Det var också oväntat att det fanns en koppling mellan psykisk ohälsa och att ha varit utsatt för nättrakasserier vid endast ett tillfälle.

Maria Fridhs avhandling bygger på statistiska analyser som påvisar olika typer av samband. Det går i forskningen inte att utläsa något om orsakerna till iakttagelserna.

Angående nättrakasserier tror Maria Fridh personligen att nätets karaktär med stor spridning, tillgång dygnet runt och möjligheten att uppträda anonymt bidrar till ohälsa hos dem som utsätts för kränkningar och trakasserier.

– Jag vill samtidigt betona att nätets fördelar inte ska glömmas. Till exempel kan likasinnade och specialintresserade knyta kontakter och hitta en gemenskap. Man kan säga att det som händer på internet speglar vårt mänskliga agerande i stort, på gott och ont.

Maria Fridh disputerade i ämnet folkhälsovetenskap (inriktning socialmedicin) med avhandlingen ”Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden.” Disputationen ägde rum vid Lunds universitet den 1 juni 2018.

Om avhandlingen
Deltagare: Avhandlingen innehåller fyra delstudier som bygger på enkätsvar från folkhälsoenkäterna i Skåne 2008, 2012 och 2016. Enkätsvar från mellan 5 900 och 8 500 unga eller unga vuxna har inkluderats, beroende på delstudie.
Justering av resultat: Svaren har justerats för sociodemografiska faktorer (t.ex. födelseland och föräldrars yrke), livsstilsfaktorer (rökning, alkohol, narkotika) och psykosociala faktorer (t.ex. ensamhet, kommunikationen med föräldrarna och studiesvårigheter).

*I skolenkäten ställdes frågan: ”Har du någon av följande funktionsnedsättningar?” (ja/nej) med sex svarsalternativ: Hörselnedsättning; Synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon eller linser; Rörelsehinder; Lässvårigheter, skrivsvårigheter, dyslexi; ADHD eller ADD; Annan funktionsnedsättning.

Källa: Lunds universitet