Om den ärftliga sjukdomen familjär hyperkolesterolemi, populärt kallat FH, inte behandlas leder den till hjärtinfarkt och död i unga år

För 45 år sedan började Bo Angelin kartlägga familjer med sjukdomen familjär hyperkolesterolemi. I dag har han fortfarande kontakt med barnbarn och barnbarnsbarn till patienter han träffade då.

Om den ärftliga sjukdomen familjär hyperkolesterolemi, populärt kallat FH, inte behandlas leder den till hjärtinfarkt och död i unga år. Uppskattningsvis 50 000 svenskar har FH, vilket gör sjukdomen lika vanlig som typ 1-diabetes. Det är emellertid endast omkring 2 000 som har fått diagnosen.

Bo Angelin, senior professor i klinisk metabol forskning vid Karolinska Institutet, har studerat FH under hela sitt forskarliv. Parallellt med läkarstudierna i Uppsala forskade han på blodfetter och efter examen 1973 sökte han sig till Serafimerlasarettet i Stockholm där det pågick forskning på området.

− Just 1973 var ett viktigt år inom blodfettsforskningen. Det var då Brown och Goldstein för första gången beskrev LDL-receptorn, vilket ledde till att man fick en helt ny förståelse för FH, säger Bo Angelin när vi slår oss ner i hans ljusa arbetsrum på Integrated Cardio Metabolic Centre (ICMC), ett center inrymt intill Karolinska sjukhuset i Huddinge där forskning kring kardiovaskulära och metabola sjukdomar bedrivs.

Det onda kolesterolet och ärftlighet

LDL brukar kallas ”det onda kolesterolet”. De amerikanska forskarna Brown och Goldstein visade hur celler med hjälp av speciella receptorer, mottagare, kunde fånga in LDL-partiklar för att därefter använda dem som byggmateriel för exempelvis cellväggen, hormoner och gallsyror.

Personer som lider av FH har i de flesta fall en mutation, en förändring, i LDL-receptorn som gör att den inte fungerar som den ska, vilket leder till ökad koncentration av LDL i blodet.

Familjär hyperkolesterolemi är en ärftlig sjukdom av typen autosomalt dominant, vilket betyder att det räcker att endast en av föräldrarna bär anlag för FH för att ett barn ska ärva anlaget. Barnet har 50 procents risk att ärva anlaget och av dem som ärver anlaget drabbas i princip alla, det vill säga de har förhöjda halter av kolesterol i blodet redan vid födseln.

− Ett nyfött barn har normalt ner mot 1 millimol kolesterol per liter blod. Man brukar säga att gränsen för förhöjt totalkolesterol går vid 5 millimol per liter och gränsen för förhöjt LDL-kolesterol vid 3 millimol per liter. I FH-drabbade familjer har de sjuka vanligen dubbelt så höga LDL-halter som de icke-drabbade, säger Bo Angelin.

Vikten av tidig diagnos

Eftersom risken för att drabbas är så pass hög när sjukdomen finns i släkten är det oerhört viktigt att identifiera familjer med FH – framför allt för att kunna sätta in blodfettssänkande behandling i tid, men också för att upptäcka nya sjukdomsmekanismer och därmed medverka till utvecklingen av nya läkemedel. Bo Angelins forskning är till stor del inriktad på att kartlägga de molekylära orsakerna till FH.

− Det finns cirka 1 600 kända genetiska mutationer som kan orsaka FH. Ungefär 120 av dem är vanliga i Sverige och de flesta rör LDL-receptorn. Genom genetisk kartläggning kan vi se vilken mutation enskilda personer har. Men i ungefär en tredjedel av fallen är orsaken fortfarande okänd och hos dem och hos deras släktingar analyserar vi hela DNA-uppsättningen i jakten på okända mutationer, berättar han.

− När man klarlagt mekanismen bakom en sjukdom kan man också ta fram behandlingar. I fallet med kolesterol har behandlingen blivit oerhört bred. De flesta som behandlas med statiner har ju inte FH utan förhöjt kolesterol av andra orsaker.

För att den stora del av befolkningen som går omkring med odiagnostiserad FH ska komma under behandling är det viktigt att sjukvården tar sjukdomen på allvar.

Behandlande läkare måste ställa rätt frågor

− Husläkare och företagsläkare bör fråga sina patienter om det förekommit tidiga hjärtinfarkter i familjen – före 60 hos män och före 70 hos kvinnor, säger Bo Angelin.

− Vid ett jakande svar bör läkaren kontrollera halterna av kolesterol i blodet och om de ligger högt bör man sätta in statinbehandling och se till att även barn och syskon blir undersökta. Med intensiv behandling kan de höga kolesterolvärdena minska och risken för hjärt-kärlsjukdom minskar.

I dag är Bo Angelin pensionerad från jobben som chef för ICMC och chef för kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes vid Karolinska universitetssjukhuset. Men han arbetar kvar som senior professor och avslutar intervjun med att visa runt, både på ICMC där 115 personer från fler än 25 nationer arbetar med avancerad forskning, och på den endokrina mottagningen på sjukhuset, där man bland annat inrättat ett patientforskningscenter med övernattningsmöjlighet.

− Jag har under hela arbetslivet haft förmånen att kombinera läkarjobb med forskning. För att kunna forska på den här sjukdomen måste man prata med folk. Jag har fortfarande kontakt med barnbarn och barnbarnsbarn till patienter som jag träffade på 70-talet, konstaterar Bo Angelin.

Källa: Hjärt-Lungfonden