den 18 mars 2025
Oklart vilka barn som blir bättre av medicin vid ADHD
Antalet barn och ungdomar som får diagnosen ADHD har ökat och med det förskrivningen av läkemedel. Nästan vart tredje barn med ADHD-diagnos blir dock inte hjälpt av läkemedlen. En ny nationell studie som letts från Umeå universitet visar att det inte finns metoder för att förutsäga vilka barn som kan få nytta av behandlingen.
Maria Lilja
Barnläkare, ST-läkare och doktorand. Foto: Hans Karlsson.
– Resultaten talar för att det kan finnas skäl att omvärdera vilka barn som ska medicineras. Kanske bör inte ADHD-diagnoser i sig automatiskt innebära att man i första hand sätter i läkemedel med tanke på den osäkra effekten och risken för biverkningar, säger studiens förstaförfattare Maria Lilja, barnläkare, ST-läkare på BUP och doktorand vid Umeå universitet.
Den aktuella studien omfattar totalt 638 barn och ungdomar i åldern 6–17 år från regionerna Gotland, Västerbotten och Stockholm. Forskarna undersökte om olika biologiska och kliniska faktorer som kunde användas för att förutsäga effekten av ADHD-läkemedelsbehandling.
Resultaten var att inga av de studerade faktorerna tycktes ha någon betydelse för att förutsäga vilken effekt barn skulle få av medicineringen. Varken kön, ålder, vikt, längd, blodtryck, puls, IQ, form av ADHD, födelsetid på året, geografisk region eller samsjuklighet hade någon inverkan på ifall läkemedelsbehandling skulle visa sig effektivt eller inte.
Det innebär att man inte i förväg vet om ett barn med uttalade ADHD-symtom får bättre nytta av medicin än ett barn med bara milda symtom.
– Vi har idag inte tillräckligt med kunskap för att i förväg avgöra om och när läkemedelsbehandling är befogad. Det går åtminstone inte att säga utifrån de kriterier vi idag känner till. Det behövs mer forskning på området, säger Maria Lilja.
ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitetssyndrom , är en diagnos för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bland annat innefattar hyperaktivitet och bristande förmåga till uppmärksamhet.
Antalet barn som diagnosticeras med ADHD har ökat marken. För närvarande mer än var tionde pojke i Sverige och drygt hälften så många flickor ADHD-diagnos. Både diagnosen som sådan och medicineringen med centralstimulerande amfetaminliknande preparat är omdiskuterade.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry. Utöver forskare vid Umeå universitet har forskare vid Karolinska Institutet och forskare i USA bidragit till studien.
Om den vetenskapliga publiceringen
Kan respons på ADHD-medicin förutsägas?
Maria M. Lilja, Paul Lichtenstein, Eva Serlachius, Jyoti Bhagia, Kerstin Malmberg, Christer Malm, Fabian Lenhard, Linda Halldner.
https://doi.org/10.1007/s00787-025-02650-8
Källa: Umeå universitet.
Annonser
