den 22 april 2025
Ökning av ovanlig men allvarlig sjukdom bland barn
Förekomsten av hemolytiskt uremiskt syndrom orsakad av pneumokocker (pHUS) har ökat tiofaldigt bland svenska barn de senaste åren. Det visar en ny studie publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet. Ökningen sammanfaller med en förändring i det nationella barnvaccinationsprogrammet.
Milan Chromek
Docent.
pHUS är en mycket sällsynt men allvarlig sjukdom orsakad av olika typer av pneumokockbakterier. Sjukdomen främst drabbar små barn och kan leda till njursvikt och andra komplikationer.
Vaccin mot pneumokocker ingår i barnvaccinationsprogrammet men exakt vilka undertyper av bakterien som vaccinet skyddar mot har varierat över tid. År 2010 introducerar ett vaccin som skyddar mot 13 olika typer av pneumokocker, PCV13, men 2019 ändrade man till ett vaccin som skyddar mot 10 typer, PCV10.
I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet granskat alla fall av pHUS i Sverige mellan 2009 och 2024, totalt 25 barn, och analyserat vilken typ av pneumokocker som orsakat sjukdomen och vilket vaccinpatienter fått. De fann att merparten av alla pHUS-fall inträffade mellan 2022 och 2024, då förekomsten var ungefär tio gånger högre jämfört med tidigare.
– Ökningen sammanfaller med ändringen i vaccinationsprogrammet. Vi kunde också se att de drabbades av pHUS var infekterade med två pneumokocktyper som det tidigare vaccinet, men inte PCV10, skyddar mot, säger Helena Hildenwall, docent vid institutioner för global folkhälsa och institutioner för klinisk vetenskap, intervention och teknik.
År 2024 ersattes PCV10 i barnvaccinationsprogrammet av ett vaccin som skyddar mot 15 pneumokocktyper, PCV15, som skyddar mot de mest sjukdomsframkallande bakterietyperna.
– Det skulle kunna innebära att förekomsten av pHUS minskar igen, men det finns också en risk att andra typer av pneumokocker tar över och börjar orsaka sjukdom. Därför är det viktigt att fortsätta övervaka förekomsten av allvarliga pneumokocksjukdomar hos barn, säger Milan Chromek, docent vid institutioner för klinisk vetenskap, intervention och teknik.
Forskarna poängterar dock att de inte kunna meddela sambandet eftersom det var så få drabbade individer. Dessutom kan covid-19-pandemin ha påverkats risken vid insjukna. De kommer nu att fortsätta följa upp patienterna för att bedöma eventuella långsiktiga konsekvenser av sjukdomen. De planerar också att genomföra en detaljerad analys av kliniska data för att identifiera potentiella riskfaktorer och utforska nya behandlingsmetoder.
Publikation: Hildenwall H, Georgieva V, Luthander J, Ladfors SW, Sartz L, Chromek M.
https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2832909
Källa: Karolinska Institutet.
Annonser
