Ökad risk för psykisk ohälsa hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom

Att vuxna patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit eller Crohns sjukdom) har ökad risk för psykisk ohälsa är tidigare känt. Nu visar en ny studie att även barn med inflammatorisk tarmsjukdom löper en ökad risk för psykiska problem.

Mer än 6 400 barn med inflammatorisk tarmsjukdom, födda mellan 1973 och 2013, ingick i studien. Med hjälp av befolkningsregister jämförde forskarna risken för psykisk ohälsa senare i livet med både friska barn ur den allmänna befolkningen och med patienternas egna syskon. Syskonjämförelser gör det möjligt att ta hänsyn till en mängd så kallade störfaktorer, som socioekonomi, livsstil och arv, faktorer som man vet kan påverka risken för psykisk ohälsa hos barn.

Under en genomsnittlig uppföljningstid om 9 år fick cirka 17 procent av barnen med IBD en psykiatrisk diagnos jämfört med nästan 12 procent av de friska barnen och cirka 10 procent av syskonen. Det innebär att barn med IBD löpte en 1.6 gånger ökad risk att drabbas psykisk ohälsa jämfört med svenska barn i allmänhet. På samma sätt sågs en ökad risk jämfört med barnens syskon.

Risken var förhöjd för en rad psykiatriska diagnoser som exempelvis depression, ångestsyndrom, ätstörningar, personlighetsstörningar, ADHD samt autismspektrumtillstånd. I vuxen ålder sågs även en ökad risk för självmordsförsök.

– Studien visar att barn med inflammatorisk tarmsjukdom och deras föräldrar är i behov av psykologiskt stöd och längre uppföljning. Särskild hjälp skulle kunna erbjudas barn som insjuknat i tidig ålder och barn till föräldrar med egen psykisk ohälsa, säger Agnieszka Butwicka, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Högst var risken att få psykiska besvär under det första året med inflammatorisk tarmsjukdom. Barn diagnostiserade med inflammatorisk tarmsjukdom före 6 års ålder samt barn till föräldrar med egen psykisk ohälsa löpte också extra hög risk.

Studien är en observationsstudie som inte säkert kan slå fast orsakssamband. Men enligt forskarna talar resultaten för att det är tarmsjukdomen som bidrar till de psykiska besvären.

– Eftersom risken är förhöjd även jämfört med de egna syskonen är det troligen sjukdomen som påverkar den psykiska hälsan, snarare än andra faktorer som socioekonomi, livsstil eller genetik i familjen, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Källa: Karolinska Institutet                          

Publikation: “Childhood-onset inflammatory bowel disease and risk of psychiatric disorders and suicide attempt – a nationwide cohort study with sibling comparisons”. Agnieszka Butwicka, Ola Olén, Henrik Larsson, Jonas Halfvarson, Catarina Almqvist, Paul Lichtenstein, Eva Serlachius, Louise Frisén, Jonas F. Ludvigsson. JAMA Pediatrics, online 19 August 2019.

Forskningen genomfördes med ekonomiskt stöd av Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse, Mag-Tarmfonden, Stiftelsen Mjölkdroppen, Jane och Dan Olssons Stiftelser, Cancerfonden, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Sveriges läkarförbund, Strategiska forskningsområdet neurovetenskap (StratNeuro) vid Karolinska Institutet, the Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences (SIMSAM), Vetenskapsrådet, samt Stockholms läns landsting.

Medförfattaren Henrik Larsson har mottagit talararvode från Eli Lilly och Shire samt forskningsanslag från Shire (ej kopplat till den aktuella studien). Jonas Halfvarson har mottagit konsult/talararvode från Abbvie, Celgene, Ferring, Hospira, Janssen, Medivir, MSD, Pfizer, Prometheus, Renapharma Vifor, Sandoz, Shire, Takeda och Tillotts Pharma samt forskningsanslag från Janssen, MSD och Takeda. Ola Olén har lett projekt vid Karolinska Institutet som delvis finansierats genom anslag från Janssen och Pfizer, samt har mottagit arvode från Janssen, Ferring och Takeda. Jonas F. Ludvigsson koordinerar en studie på uppdrag av kvalitetsregistret SWIBREG som har mottagit finansiering av Janssen.