Ökad risk för hjärtkärlsjukdom efter covid-19

– Det var överraskande att risken är så stor och kvarstår under så pass lång tid efter infektion. Det innebär att man bör vara vaksam på symtom för att kunna behandla hjärtkärlsjukdom i tid, säger Ioannis Katsoularis, doktorand vid Umeå universitet och överläkare i kardiologi vid Norrlands Universitetssjukhus.

I studierna i avhandlingen fann Ioannis Katsoularis och den forskargruppen han ingår i att risken är störst under de första två till fyra veckorna efter infektionen. Då var riskerna ordentligt förhöjda, framför allt för lungembolier, där risken var ökad hela 33 gånger, och för förmaksflimmer och förmaksfladder, där risken var ökad 12 gånger. Riskerna för de övriga tillstånden var tre till sju gånger förhöjda. Risken för dessa komplikationer var ytterligare förhöjd hos äldre, multisjuka personer samt individer med svår covid-19. Risken var större under den första pandemivågen jämfört med den andra och tredje pandemivågen. Ovaccinerade personer hade en högre risk att få hjärtrytmrubbningar efter infektionen. Tidigare forskning inom detta område hade inte fokuserat lika mycket på vilka individer som löper störst risk. Flertalet tidigare studier var dessutom mindre i storlek och inkluderade uteslutande individer med svår covid-19.

Ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt

I avhandlingen framgår att efter covid-19 är risken ökad upp till 14 dagar att drabbas av hjärtinfarkt. Risken är förhöjd upp till 28 dagar att drabbas av stroke. Upp till två månader efter infektion är risken förhöjd för djup ventrombos, det vill säga blodpropp i djupa kärl. Risken för lungemboli, det vill säga propp i lungan, är förhöjd upp till sex månader. Risken att drabbas av blödning samt förmaksflimmer och förmaksfladder är högre upp till två månader. Upp till sex månader efter infektion löper individer med covid-19 att få en grupp av hjärtrytmrubbningar som kallas för paroxysmal supraventrikulär takykardier. Upp 14 dagar är risken ökad för bradyarytmier, det vill säga signifikant långsam hjärtrytm som ofta kräver pacemaker.

– Resultaten understryker vikten både av att vaccineras mot covid-19 och att sjukvården identifierar personer med ökad risk för dessa komplikationer så att förebyggande åtgärder sätts in, till exempel blodförtunnande behandling. Dessutom bör man se till att följa upp högrisk-individerna och vara observant på misstänkta symtom, säger Ioannis Katsoularis.

I studien samkördes information från stora heltäckande nationella register för alla personer som testades positivt för viruset i Sverige från det att pandemin började fram till och med maj 2021. Information om matchade individer utan positivt test för viruset användes som kontrollgrupp. Baserat på över en miljon individer med covid-19 och över fyra miljoner kontroll-individer är dessa studier av de största i sitt slag i världen och en av de få studier som är rikstäckande.

Risken för hjärt- och kärlkomplikationer beräknades med hjälp av två olika kraftfulla metoder, en matchad kohortstudie samt en så kallad självkontrollerad fallserie-studie. I den första jämfördes förekomsten av olika hjärt-och kärlsjukdomar hos individer med covid-19 med förekomsten i kontrollgruppen. I den självkontrollerade fallserie-studien jämfördes förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar hos samma individer under en tidsperiod direkt efter covid-19 och en annan tidsperiod före eller långt efter infektionen. De två olika metoderna gav liknande resultat.

Till avhandlingen
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-213958

Källa: Umeå universitet.

Om disputationen:
Ioannis Katsoularis försvarar fredag 29 september kl. 9.00 sin avhandling Kardiovaskulära komplikationer efter covid-19 – Populations-baserade registerstudier. Opponent Marcus Ståhlberg, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Huvudhandledare Krister Lindmark. Hörsal E04 byggnad 6E målpunkt R-1. Kan även följas via Zoom: https://umu.zoom.us/j/62878331... (kod 112233)