Nytt sätt att identifiera tidig risk för hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken globalt och inbegriper många olika tillstånd som stroke och hjärtinfarkt med åderförkalkning i olika organ. I många fall går sjukdomen att förebygga och bromsa med livsstilsförändringar och behandling av blodfetter bland annat med statiner. För att bedöma vem som har ökad risk att drabbas används i dag mestadels referensvärden för det så kallade ”onda” LDL-kolesterolet. Vid vissa medicinska tillstånd mäts även andra typer av fettpartiklar och så kallade apolipoproteiner som transporterar kolesterol i blodet. I internationella riktlinjer för hjärt-kärlsjukdom rekommenderas apolipoproteinet apoB, som transporterar det ”onda” kolesterolet, som en alternativ riskmarkör för personer med typ 2 diabetes, övervikt (högt BMI) och kraftigt förhöjda blodfettnivåer.

Senare forskning har dock pekat på vikten av att även ta hänsyn till apolipoproteinet apoA-1, som transporterar det ”goda” skyddande HDL-kolesterolet som också har anti-inflammatoriska egenskaper. Genom att mäta kvoten apoB/apoA-1 bildas en riskkvot som speglar balansen mellan de ”onda” fettpartiklarna, som påskyndar åderförkalkning, och de ”goda” skyddande apoA-1-partiklarna, som bromsar processen.

I den aktuella studien har forskarna analyserat sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och apoB/apoA-1-värden hos fler än 137 000 svenska män och kvinnor i åldern 25–84. Individerna följdes i upp till 30 år och totalt drabbades drygt 22 000 av någon hjärt-kärlsjukdom. Analysmetoderna är enkla, billiga och säkra och kräver inte att proven tas på fastande mage till skillnad från LDL och icke-HDL provtagning. Forskningen baseras på en stor databas (AMORIS), där man länkat laboratorieanalyserna till flera kliniska diagnosregister.

– Resultaten visade att ju högre apoB/apoA-1-värde, desto större var risken att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och att behöva operera hjärtats kranskärl. Studien visade också att risken förstärktes om man hade låga skyddsvärden av apoA-1, säger Göran Walldius, huvudansvarig författare och professor emeritus vid Institutet för miljömedicin, epidemiologiska enheten, Karolinska Institutet.

Individer med högst apoB/apoA-1-värde hade 70 procent högre risk för allvarlig hjärt-kärlsjukdom och nästan tre gånger högre risk för icke-dödlig hjärtinfarkt jämfört med individer med lägst apoB/apoA-1-värde. Individer med högst riskkvot drabbades också i högre utsträckning av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar flera år tidigare än individer med lägst apoB/apoA-1-värde.

Sambanden sågs både för män och kvinnor och de förhöjda nivåerna kunde påvisas redan 20 år före hjärt-kärlsjukdomens debut.

– Tidig förebyggande behandling och information om hjärt-kärlrisk är givetvis viktig för att den enskilda individen ska behandla sin risksituation. Tidig behandling kan dessutom minska kostnaderna för samhällets hälso-sjukvård, säger Göran Walldius.

Sammantaget talar resultaten för att kvoten apoB/apoA-1 är en bättre markör för att identifiera fler individer med risk för framtida hjärt-kärlsjukdom än om man bara använder apoB-metoden, menar forskarna.

– Gränsvärden för apoB, apoA-1 och även apoB/apoA-1-kvoten bör kunna införas i nya riktlinjer och därmed komplettera nuvarande riktlinjer för bedömning och behandling av blodfettrubbningar, avslutar Göran Walldius.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation:

 "Long-term risk of a major cardiovascular event (MACE) by apoB, apoA-1 and the apoB/apoA-1 ratio – experience from the Swedish AMORIS cohort: A cohort study.” Göran Walldius, Ulf de Faire, Lars Alfredsson, Karin Leander, Peter Westerholm, Håkan Malmström, Torbjörn Ivert, Niklas Hammar, PLOS Medicine, online 1 december, 2021, doi: 10.1371/journal.pmed.1003853

Studien har finansierats av Gunnar och Ingmar Jungners Stiftelse för Laboratoriemedicin.