Nytt herpesvirus kopplas till multipel skleros

MS är en kronisk sjukdom i det centrala nervsystemet. Den rådande uppfattningen är att sjukdomen orsakas av ett komplext samspel mellan flera olika miljöriskfaktorer som utlöser en immunreaktion hos individer med genetiska riskfaktorer. Under de senaste åren har infektion med Epstein-Barr virus (EBV) etablerats som den kritiska riskfaktorn för att utveckla MS.

– Nästan alla i befolkningen är dock bärare av EBV, och vi har fortfarande begränsad kunskap om varför vissa av de infekterade utvecklar MS, säger Viktor Grut, doktorand i Peter Sundströms forskargrupp vid Umeå universitet.

För att undersöka vilka faktorer som är avgörande för utvecklingen av MS har forskargruppen använt blodprover från biobankerna vid de svenska universitetssjukhusen samt Folkhälsomyndigheten. Genom att sammankoppla data från MS-registret med biobanksregistren har de identifierat blodprover från individer som senare i livet utvecklat MS. Med hjälp av dessa prover har Peter Sundströms forskargrupp tidigare visat att individer med antikroppar mot herpesviruset HHV-6A har högre risk att utveckla MS.

I detta doktorandprojekt har de arbetat vidare med kopplingen mellan HHV-6A och MS. Resultaten i avhandlingen indikerar att infektioner med herpesvirusen Cytomegalovirus och HHV-6A, tillsammans med vitamin D, reglerar risken för att utveckla MS efter EBV-infektion.

– I blodprover från individer som senare insjuknade i MS kunde vi se att antikroppar mot HHV-6A var kopplat till högre nivåer av nervskademarkören sNfL. Vi såg också stigande nivåer av HHV-6A-antikroppar innan stigande nivåer av NfL. Dessa två samband stärker hypotesen att HHV-6A har betydelse för MS, säger Viktor Grut.

– En hypotes är att infektionen med HHV-6A utgör en ”second hit”, det vill säga en faktor som reaktiverar EBV-infektionen och förstärker den skadliga process som orsakar MS.

Metod
En matchad fall-kontrollstudie utfördes genom att sammankoppla data från svenska MS-register med svenska biobanksregister. Därigenom identifierades blodprover från 837 fall som senare i livet utvecklat MS. För varje fall inkluderades upp till två kontroller, matchade för kön, provtagningsdatum, ålder och biobank. I blodproverna undersöktes förekomsten av antikroppar mot herpesvirus, nivån av biotillgängligt vitamin D, CRP (snabbsänka) och nervskademarkören sNfL.

Avhandlingens titel är Exponeringar associerade med multipel skleros – presymptomatiska fall-kontrollstudier. Disputationen äger rum 14/6 kl 13.00. Opponent är Alberto Ascherio, Harvard Medical School & Harvard TH Chan School of Public Health.

Viktor Grut är uppväxt i Östersund. Efter studierna i Umeå arbetade han på Neurocentrum NUS och kom där i kontakt med detta forskningsprojekt. Han arbetar nu med barnneurologi på Östersunds sjukhus.

Källa: Umeå universitetet.