Nytt forskningsgenombrott: För tidigt födda har större risk för KOL

– KOL är starkt förknippat med rökning, men cirka 20 procent av de drabbade har aldrig rökt. Nu får vi helt ny, viktig kunskap om KOL, som gör det möjligt att informera riskgrupper om hur de bör leva för att förebygga sjukdomen. Det är till exempel extra farligt för prematurt födda att börja röka, säger studiens huvudförfattare Magnus Sköld, professor i lungmedicin vid Karolinska institutet.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en av vår tids största folksjukdomar. Mellan 400 000 och 700 000 svenskar är drabbade och under de senaste 20 åren har dödligheten i KOL ökat med 32 procent. År 2017 dog 3 175 svenskar i sjukdomen. En av forskningens utmaningar är att ta reda på varför många icke-rökare drabbas av KOL, och 2016 tilldelades Magnus Sköld Hjärt-Lungfondens stora anslag på 15 miljoner kronor för att komma närmare svaret.
 
I en ny studie, som i dag presenteras i Lungrapporten 2019, har Magnus Skölds forskargrupp undersökt lungorna hos 95 personer i 20-års-åldern. Studien visar en tydligt nedsatt lungfunktion hos de deltagare som var för tidigt födda och behövde syrgas. Hela 27 procent av de deltagare som utvecklat bronkopulmonell dysplasi (BPD) efter födseln, det vill säga de med skador på lungorna, hade utvecklat tecken på KOL redan i 20-års-åldern. Nu kan nästa steg bli att genomföra behandlingsstudier för denna grupp. 

– KOL dödar allt fler svenskar och orsakar stort lidande för de drabbade, men en tidig diagnos ger god möjlighet att bromsa sjukdomsförloppet och lindra symptomen. Magnus Skölds forskning ger ett nytt sätt att se på sjukdomen, som kan leda till konkreta åtgärder på diagnostikområdet. Till exempel regelbunden kontroll av riskgrupper bland för tidigt födda, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

De senaste forskningsframstegen i kampen mot KOL presenteras i Lungrapporten 2019, som ger en helhetsbild av lunghälsan i Sverige. Med Lungrapporten vill Hjärt-Lungfonden öka kunskapen om forskning och behandling av lungsjukdomar, så att fler ställer sig bakom kampen mot vår tids stora folksjukdomar. Årets rapport släpptes, den 12 juni.

Studien heter Pulmonary outcomes in adults with a history of Bronchopulmonary Dysplasia differ from patients with asthma och publicerades i Respiratory Research den 24 maj 2019.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Fakta om KOL 2019 (Källa: Hjärt-Lungfonden)
KOL är: KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en inflammatorisk sjukdom i luftrör och lungor, som kännetecknas av långsamt ökande förträngning av luftrören. Symptomen kommer ofta smygande och börjar i många fall med upprepade luftvägsinfektioner som varar allt längre. Rökning är en stor riskfaktor, men alla som drabbas har inte rökt.
Drabbade och döda: KOL är en av vår tids stora folksjukdomar med mellan 400 000 och 700 000 drabbade i Sverige. Varje år dör cirka 3 000 svenskar i KOL. De flesta har sjukdomen i lindrig form och lever med den utan att ha fått diagnos.
Forskningsframgångar: Forskningen har på senare år bland annat resulterat i flera nya läkemedel och nya behandlingsmetoder för fysisk aktivering, som påverkar symptom och sjukdomsutvecklingen i högre grad än tidigare.
Forskningens utmaningar: Till exempel att utveckla ny, individanpassad behandling som bromsar sjukdomen, minskar lidande och för tidig död, samt förbättrar livskvaliteten för människor med KOL.
Forskningsfinansiering: Hjärt-Lungfonden finansierar löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid landets universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får ansökningar från forskare till en summa av 1,5-2,0 miljarder kronor varje år. 21 procent av summan, 351 miljoner kronor, kunde delas ut 2018.