Nya biomarkörer för barnastma kan underlätta tidig diagnos

Idag saknas biomarkörer för astma hos de yngsta barnen, trots att astma och astmaliknande andningsbesvär är en av de vanligaste orsakerna till besök på akutmottagning för barn i förskoleåldern. Det är därför svårt att bedöma prognos och behov av uppföljning och behandling för dessa barn. 

– Vårt mål är att utveckla ett molekylärt verktyg som kan komplettera dagens kliniskt baserade diagnos och prognos, säger Cilla Söderhäll, docent i medicinsk genetik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet som lett studien.

Förutsäger lungfunktionen vid sju års ålder

Forskargruppen har under flera års tid följt en grupp barn som sökt akut vård på Astrid Lindgrens barnsjukhus med obstruktiva andningsbesvär. Barnen har vid akutbesöket varit mellan sex månader och tre år gamla. I samband med de pågående andningsbesvären har forskarna kunnat identifiera specifika biomarkörer som förutsäger lungfunktion och behov av astmamedicinering vid sju års ålder. Biomarkörerna är baserade på skillnader i hur vissa gener uttrycks i denna patientgrupp jämfört med barn som inte sökt akut vård för andningsbesvär.

Forskarna fann också en association mellan D-vitaminnivåer i småbarnsåren och genuttryck vid akuta andningsbesvär, vilket tyder på att D-vitaminnivåerna kan ha betydelse för uppkomsten av astmabesvär.

Kan bidra till ökad individualisering

– Våra fynd bidrar till ökad kunskap om astma hos barn i förskoleåldern och öppnar för möjligheter att identifiera barn med risk för fortsatt astma redan vid ett tidigt akutbesök. På sikt kan det bidra till ökad individualisering av enskilda barns behov av uppföljning och effektivare behandling av astma hos barn, säger Cilla Söderhäll.

Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden, Stiftelsen Sven Jerrings fond, Centrum för Allergiforskning vid Karolinska Institutet, Svenska föreningen för Allergologi, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, Konsul Th C Berghs stiftelse, Astma- och allergiförbundets forskningsfond, EU:s sjunde ramprogram, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Sigrid Jusélius stiftelse. Två av medförfattarna har en pågående patentansökan för metoden “GlobinLock” som används i studien.

Publikation

”Acute wheeze-specific gene module shows correlation with vitamin D and asthma medication”. Shintaro Katayama, Katarina Stenberg Hammar, Kaarel Krjutškov, Elisabet Einarsdottir, Gunilla Hedlin, Juha Kere, Cilla Söderhäll. European Respiratory Journal, online 16 oktober 2019, doi: 10.1183/13993003.01330-2019.

Källa: Karolinska Institutet