Nya arbetssätt ger färre bristningar vid förlossning

Allt färre kvinnor som föder barn vaginalt på Akademiska sjukhuset drabbas av bristningar. Över tre fjärdedelar får inga eller lindriga besvär. Främsta förklaringen är förebyggande insatser av ett nystartat bäckenbottenteam, men också utökad utbildning av barnmorskor inom mödravården och tydligare information till gravida och nyförlösta om hur de bör träna.

– Vi har haft låg förekomst av bristningar och andra förlossningsskador under många år. Men de senaste åren har vi sett en ökad rädsla bland unga, gravida kvinnor inför vaginal förlossning. För att de ska känna ökad trygghet har vi tillsammans med mödravården tagit ett helhetsgrepp så att det finns en samsyn vad gäller information och omhändertagande, från första kontakt med mödravården, i samband med förlossningen och i uppföljning/återbesök. Vår ambition är att erbjuda en skonsam förlossning, tydlig uppföljning och förbättrad information, säger Gunilla Hallberg, överläkare och sektionschef inom förlossningen på Akademiska sjukhuset. 
 
Under hösten har alla barnmorskor i mödravården utbildats i hur bäckenbotten påverkas under graviditet och hur man bäst förebygger bristningar med rätt träning. Parallellt har en tvärprofessionell bäckenbottengrupp bildats som arbetar för att förebygga och minska förekomsten av bristningar och andra förlossningsskador. I gruppen ingår sjukgymnast, barnmorska, uroterapeut och läkare. På förlossningen arbetar en erfaren barnmorska med kontinuerlig utbildning bland annat om hur man syr.

Gunilla Hallberg betonar att det stora flertalet av alla kvinnor, 77 procent av drygt 4 000 som föder barn på Akademiska varje år, endast får lindriga bristningar eller inga alls. Av förstföderskorna får 4,8 procent allvarliga bristningar, av omföderskorna 1,5 procent. Svåra, varaktiga problem som totalruptur/analinkontinens drabbar endast ett par kvinnor varje år (0,1 procent). Kvinnor med bristningar erbjuds återbesök 6-12 veckor efter förlossningen och vid behov uppföljning under ett år.

Andra förändringar, som bidragit till färre förlossningsskador, är tydligare information till gravida om vad man kan förvänta sig och göra själv vad gäller träning före och efter förlossningen. Dessutom har förlossningsvården sedan 2015 infört nya arbetssätt.

– Ambitionen är att alltid vara två barnmorskor som förlöser. För att förlossningen ska bli så skonsam som möjligt skyddar barnmorskorna bäckenbotten med händerna, genom att hålla emot så att barnets huvud inte föds fram för fort, så kallat perinealskydd. Det ändrade förlossningssättet innebär att vi minskar trycket på bäckenbotten och lyfter barnet långsamt uppåt istället. Vi övervakar också att huvud och axlar förs ut långsamt, säger Ann Båth, avdelningschef på förlossningen

Källa: Akademiska sjukhuset

FAKTA: Bristningar i samband med förlossning

• Risken är störst vid vaginal förlossning då sugklocka eller tång används, om mamman är förstföderska eller barnet väger mer än 4,5 kilo. 
• Lindrigare bristningar läker oftast av sig själva, utan bestående men, allvarliga bristningar kan leda till skador på muskler i bäckenbotten och i värsta fall i ändtarmens slutmuskel. Detta kan öka risken för inkontinens och smärtor i underlivet. De svåraste skadorna, där bristningen når in i ändtarmen, kallas även totalruptur.
• Socialstyrelsens statistik visar att antalet allvarliga bristningar vid förlossning minskat i Sverige sedan 2014. Under 2015 fick 5,3 procent av förstföderskorna och 1,3 procent av omföderskorna bristningar i bäckenbotten som drabbar ändtarmsmuskeln jämfört med 6 respektive 1,5 procent 2014.
• I regeringens riktade satsning på kvinno- och förlossningsvård fram till år 2019 finns tydliga direktiv om att vården ska bli bättre på att förebygga, diagnostisera och behandla förlossningsskador. 

Källa: Socialstyrelsen