Ny studie visar: Förstadium till ulcerös kolit finns hos friska många år innan sjukdomen bryter ut

Ulcerös kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som vanligtvis bryter ut från sen tonår upp till 30 års ålder. Orsakerna är ännu inte klargjorda. Allt pekar på att sjukdomen är ett samspel mellan arv och miljö och att tarmfloran definitivt spelar en roll.

– Ett problem för forskningen är att när sjukdomen brutit ut så är immunförsvaret så upptriggat att de faktorer som verkligen spelar någon roll riskerar att drunkna i bruset av den kraftiga inflammationen, säger Daniel Bergemalm, specialistläkare och huvudförfattare till den nya studien som nu publicerats i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Gastroenterology.

I stället för att söka förklaringar i det hyperaktiva immunförsvaret hos dem som blivit sjuka valde forskarna att i denna studie att leta sig bakåt i tiden för att ta reda på vad som händer innan symptomen på ulcerös kolit visar sig.

Den möjligheten ger den så kallade Västerbotten-kohorten, som är en del av "Northern Sweden Health and Disease Study". Här finns blodprover på västerbottningar som samlas in regelbundet sedan 1980-talet

– Blodproverna gav oss en unik möjlighet att för första gången göra en större studie på orsaker till ulcerös kolit. Vi kunde ta fram blodprov från personer som var friska vid provtagningen, men som senare i livet blev sjuka, säger Daniel Bergemalm som är knuten till forskargruppen Inflammatorisk tarmsjukdom och translationell gastroenterologi vid Örebro universitet.

Tiden mellan blodproven och utbrottet av sjukdomen varierade mellan ett år och upp till 15 år. Forskarna kunde se mönster hos ett 90-tal utvalda inflammationsmolekyler och identifiera sex proteiner.

– Vi visste redan att några av dessa proteiner ökade hos personer med ulcerös kolit. Nu kunde vi för första gången se att de även fanns hos friska personer långt innan de blev sjuka, säger Daniel Bergemalm.

Forskarna gick sedan vidare och testade de sex proteinerna mot ett europeiskt samarbete som listat patienter med etablerad ulcerös kolit – och fick resultaten bekräftade.

Dessutom har forskarna i studien jämfört blodprov från tvillingar där en har ulcerös kolit, medan den andra i paret är frisk. Tvillingarna delar både arv och uppväxtmiljö.

– Det visade sig att fyra av de sex proteiner vi identifierat också fanns hos de friska tvillingarna, vilket pekar på att arv och miljö är en del av orsaken till att dessa fyra proteiner aktiveras, säger Daniel Bergemalm.

Fyndet av de sex proteinerna är ett steg mot att förstå orsakerna till ulcerös kolit.

– Men vi vet inte om denna typ av proteinförändring även finns vid andra inflammatoriska sjukdomar. Men det kan bli en del av behandlingen när vi vet vad som sätter i gång sjukdomen, säger Daniel Bergemalm.

Forskningen ska nu utvidgas till fler biobanker och även utökas från de 90-talet ursprungliga proteiner till hundratals för att få en bättre bild av det totala immunförsvarets koppling till tarmsjukdomen.

Idag finns inga givna sätt att förebygga ulcerös kolit.

– Tyvärr har vi läkare inga livsstilsråd att ge. Det finns alldeles för få studier för att vi ska kunna ge råd om kosten, även om tarmfloran förmodligen spelar en roll, säger Daniel Bergemalm.

Han ser råd om diet och probiotika som en möjlig framtida väg att förebygga sjukdom.

– Den näringsvälling som barn med ulcerös kolit får är väldigt effektiv. Men det finns få vuxna i världen som är beredda att leva på sondnäring, konstaterar han.

Idag behandlas ulcerös kolit med olika läkemedel.

– Det är möjligt att vi i framtiden kan använda blodprov från enskilda patienter för att se vad som ligger bakom sjukdomen hos just den personen - och sedan välja ett specifikt läkemedel, säger Daniel Bergemalm.

Källa: Örebro universitet

Länk till artikeln i "Gastroenterology