Ny metod kan minska risken för förmaksflimmer vid hjärtkirurgi

Varje år drabbas ungefär 2 000 patienter av förmaksflimmer efter hjärtoperation vilket innebär ökad risk för komplikationer, förlängd sjukhusvistelse, ökat behov av uppföljning, återinläggning på sjukhus och ökad dödlighet. Mekanismerna som ligger bakom förmaksflimret är flera, till exempel strukturella förändringar i hjärtat eller det trauma som själva operationen innebär för hjärtat.

– Men det har också visat sig att vätska som samlas i hjärtsäcken skapar en inflammatorisk process som triggar förmaksflimmer, säger Igor Zindovic, biträdande överläkare inom thoraxkirurgi på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Söker evidens
Kirurger sätter alltid dränage i samband med hjärtkirurgi för att leda bort vätska, främst blod, från hjärtsäcken. Standardbehandlingen idag är att sätta drän i lungsäcken och framför hjärtat, ett så kallat anteriort dränage. Men det finns studier som visat att andra placeringar av dränaget kan minska risken för förmaksflimmer. En mindre studie inom aortakirurgi har visat att antalet fall minskade markant om man i samband med operationen lämnade kvar ett dränage bakom hjärtat, ett så kallat posteriort dränage.

En studie som nyligen publicerades i The Lancet visade dessutom att en metod där man gör ett hål i hjärtsäcken för att tömma den på blod minskade risken för förmaksflimmer med nästan 50 procent. Men metoden är förenad med viss risk för skador på hjärta och närliggande anatomiska strukturer och används därför inte rutinmässigt.

– Att sätta ett posteriort drän är en väldigt enkel behandling som inte är så tekniskt komplicerad för kirurgen och som inte är särskilt smärtsam för patienten. Det är ett enklare och potentiellt mindre riskfyllt sätt att tömma hjärtsäcken på blod, men det finns ännu inga tydliga evidens för vilka positiva effekter ingreppet kan ha vid rutinmässig hjärtkirurgi, säger Igor Zindovic.

Studie med 624 patienter
I PROPER-studien ska Igor Zindovic och hans forskarkollegor, därför undersöka om förlängd behandling med ett posteriort dränage kan minska risken för förmaksflimmer. Studien har planerats tillsammans med David Mörtsell, överläkare inom kardiologi på Skånes Universitetssjukhus och specialist på rytmrubbningar. I studien som pågår fram till 2028, kommer 624 patienter att ingå.

Patienterna får antingen behandling enligt nuvarande praxis med så kallat anteriort dränage, eller en förlängd behandling med posteriort dränage.

Efter operationen kommer patienterna att förses med en hjärtmonitor som sätts som ett förband på bröstkorgen de två första veckorna efter operation. Patienterna följs i första hand sedan upp på om de utvecklar förmaksflimmer de sju första dagarna efter operation.

– Vi kommer även att titta på i vilken utsträckning patienterna behöver behandling med blodförtunnande läkemedel, hur hög dödligheten är, om de drabbas av stroke eller blödningar, hur de återhämtar sig och hur de upplever sin livskvalitet, säger Igor Zindovic.

Anslag från Vetenskapsrådet
Studien som är ett samarbete mellan åtta sjukhus i Norden varav fyra i Sverige, fick nyligen ett stort anslag från Vetenskapsrådet på 17,7 miljoner kronor. Ett positivt resultat av studien skulle snabbt kunna leda till att metoden införs i vården.

– Om man utgår från att vår hypotes stämmer kommer det att innebära en minskad risk med åtminstone 30 procent för förmaksflimmer för patienter som genomgår hjärtkirurgi. Då kommer vi att kunna förhindra flimmer hos 500–1 000 patienter varje år nationellt. Det skulle få betydande positiva effekter för den enskilda patienten men också innebära ett minskat behov av sjukvårdens resurser, säger Igor Zindovic.

Fakta PROPER-studien

• Projekttitel: PROPER (Förlängd behandling med posteriort perikarddränage för reduktion av postoperativt förmaksflimmer efter hjärtkirurgi)
• Beviljat belopp från Vetenskapsrådet: 17 741 200 kronor för perioden 2024 till 2028.
• Medelsförvaltare: Region Skåne

Källa: Skånes universitetssjukhus.