Ny forskning visar: Många fler får hjärtklaffen utbytt via ljumsken

– Att byta klaff med hjälp av kateter gör att fler kan erbjudas behandling av förträngning i aortaklaffen (aortastenos). Även personer som tidigare bedömdes vara för sköra eller ha för hög risk för operation kan behandlas idag, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Aortastenos är en förträngning eller förkalkning av en hjärtklaff och är den vanligaste hjärtklaffssjukdomen i västvärlden. Mellan 2 och 7 procent av personer under 65 år drabbas. Förekomsten ökar med stigande ålder. Vid allvarliga aortastenos är prognosen mycket dålig utan behandling – mer än 6 av 10 dör inom fyra år om klaffen inte byts ut.

Ett kateteringrepp innebär att en ny aortaklaff förs in med hjälp av en tunn, böjlig slang (kateter) som går via blodkärl, oftast genom ljumsken, utan att bröstkorgen behöver öppnas. Den nya biologiska klaffen förs upp till hjärtat och expanderas på plats i den förkalkade aortaklaffen, som då trycks åt sidan och den nya klaffen tar över funktionen.

Kirurgiskt byte av aortaklaffen var länge standardbehandling, men 2008 infördes i Sverige metoden att byta klaffen med hjälp av kateter.

Inledningsvis användbar metod främst för patienter som inte bedöms klara öppen hjärtkirurgi, men i dag används även hos patienter med låg risk.

Den aktuella studien bygger på data från kvalitetsregistret Swedeheart, ett register som Hjärt-Lungfonden finansierar, och omfattar 21 38 män och kvinnor med en medelålder på 77 år som behandlats för aortastenos i Sverige 2013 och 2023. Under perioden genomgick 11 366 patienter 1 kirurgiska patienter och 1 kirurgiska patienter. klaffbyte.

Resultaten visar att antalet kateteringrepp ökade kraftigt under studieperioden – från 307 ingrepp år 2013 till 1 851 ingrepp år 2023. Andelen kateterbaserade klaffbyten steg samtidigt från 26 till 71 procent av alla ingrepp. Antalet kirurgiska klaffbyten var relativt stabila under studieperioden och uppgick till 800–1 000 ingrepp per år.

– Vår studie visar att många fler patienter med aortastenos får klaffbyte med kateter idag jämfört med ett decennium sedan. Samtidigt har prognosen efter både kateterbaserat och kirurgiskt klaffbyte förbättrats över tid, säger Moman A. Mohammad, Specialistläkare och docent i kardiologi, vid Lunds universitet.

Forskarna betonar att fortsatt forskning, innovation och individualiserad vård är avgörande för att ytterligare förbättra resultaten vid behandling av aortastenos.

– Forskningen står inför flera viktiga utmaningar, särskilt när det gäller behandling av yngre patienter och personer med långa förväntade överlevnad, där ett livstidsperspektiv på klaffbehandling är centralt, säger Kristina Sparreljung.

Forskningsstudien
Publicering: The Lancet Regional Health Europe.

Titel och länk: https://www.thelancet.com/journals/lanepe/article/PIIS2666-7762(25)00312-6/fulltext

Källa: Hjärt-Lungfonden.