den 21 augusti 2025

Ny forskning visar hur nervceller kan skyddas mot ALS

Genom att analysera miljontals så kallade budbärarmolekyler (mRNA) under sjukdomsförloppet vid ALS, har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare vid Paris Brain Institute och Örebro universitet, identifierat varför vissa nervceller är motståndskraftiga vid sjukdomen och vad som sker i de känsliga nervcellerna när de drabbas av sjukdom. Studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Genome Research, fokuserar på en ärftlig form av ALS orsakad av mutationer i SOD1-genen.

– Vi har fått en ökad förståelse för hur nervceller kan skyddas mot ALS. Det öppnar för att hitta nya mål för framtida behandlingar, säger Eva Hedlund, professor i neurokemi vid Stockholms universitet och ansvarig för studier.

Den dödliga sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS) uppstår då specifika nervceller, så kallade motorneuroner, dör och deras kontakter (synapser) med skelettmuskulaturen bryts sönder. Några få grupper av motorneuroner är dock motståndskraftiga mot sjukdomen, bland annat de som styr ögats muskulatur.

Studien visar att de motståndskraftiga motorneuronerna inte nämnvärt reagerar på sjukdomen när den orsakas av ärftlig SOD1-mutation, troligen eftersom de har mycket höga basala nivåer av nervskyddande faktorer, till exempel  Engrailed-1  ( En1 ),  Parvalbumin  ( Pvalb ), Cd63  och  Galanin (Gal ). En1 är en transkriptionsfaktor, en sorts ”strömbrytare” för gener, som styr vilka proteiner som produceras när i cellen.

– Genom tidigare forskning vet vi att den kan skydda känsliga neuroner från att brytas ner. Men att skyddsfaktorn produceras i så höga nivåer i de motståndskraftiga motorneuronerna som styr ögonrörelser var en överraskning i den här studien, säger Melanie Leboeuf, postdoktor i Eva Hedlunds forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet.

Forskargruppen kunde också visa att känsliga motorneuroner aktiveras både skadliga och skyddande svar på ALS.

– Nervcellerna visar tydliga tecken på att försöka skydda sig och slå på gener som normalt är höga i de motståndskraftiga nervcellerna, såsom just  En1,  Pvalb , Cd63  och  Gal, samt försöka återskapa den förlorade kontakten med musklerna, genom att aktiveras som till exempel  Atf3  och  Sprr1a , även om Eva Hedlunds försök att längta efter misslyckas.

Aktiviteten i nervcellerna öppnar för nya möjligheter till behandling.

– Genom att försöka stimulera cellerna att trycka ner de dåliga svaren och ytterligare stimulanser som är viktiga för överlevnad finns det en chans att vi i framtiden kan få positiva resultat, säger Eva Hedlund.

För att förstå vilket gensvar från de känsliga motorneuronerna som bäst kan användas för att förutsäga sjukdomen använde forskargruppen maskininlärning, en gren av AI.

På så sätt kunde gruppen identifiera generna  VGF ,  INA  och  PENK  som starka indikatorer på sjukdom, tvärs över olika  SOD1-  mutationer och att dessa genererade kunde användas för att identifiera ALS i prover från människa.

– Vi ser en möjlighet att dessa gener på sikt kan användas som biomarkörer för sjukdomar och hjälpa till vid diagnos och prognos, säger Irene Mei, doktorand vid Institutionen för biomedicin och biofysik vid Stockholms universitet och förstaförfattare till studier.

Artikel: Den vetenskapliga artikeln i Genome Research:  Transkriptionsmodulering unik för sårbara motorneuroner förutsäger ALS över arter och SOD1-mutationer DOI: 10.1101/gr.279501.124

Läs mer om ALS:   socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/om-kunskapsdatabasen/sok-bland-sallsynta-halsotillstand/als/

Källa: Stockholms universitet.

---

---