Nu prövas genmodifierade ö-celler som behandling av typ 1-diabetes

Det handlar om en potentiellt botande cellterapi som nu för första gången någonsin prövas på patienter. De insulinproducerande celler som transplanteras har genmodifierats för att undgå upptäckt av immunförsvaret. Detta kan leda till att patienten inte behöver livslång behandling med immundämpande läkemedel som hitintills behövts vid transplantation av Langerhanska öar och som ofta ger biverkningar och inte lämpar sig för alla. Förhoppningen på sikt är att alla patienter med typ 1-diabetes ska kunna botas från sjukdomen genom att ersätta deras förstörda insulinproducerande celler med nya, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i diabetessjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Studien, en så kallad First-in-human safety study, ska pågå under ett år. Den genomförs inom ramen för det nya centrumet för avancerade läkemedelsterapier, ATMP, som invigdes på Akademiska sjukhuset i september 2023 och framförallt syftar till att fler patienter ska gagnas av utvecklingen och få del av nya behandlingar.

I studien kommer behandlingen att utvärderas på upp till två patienter i åldern 30-45 år, med förhöjt blodsockervärde trots gängse behandling. Patienterna kommer att få cellerna transplanterade till underarmen. Patienterna kommer sedan att följas under ett år i studien, men en långtidsuppföljning är också planerad. Studiens syfte är att utvärdera säkerheten och om de insulinproducerande cellerna undgår ”attack” från immunförsvaret, överlever och genererar mätbar stabilisering av blodsockervärdet. Om patienterna återfår en egen insulinproduktion kan behandlingen innebära bot.

Behandling av typ 1-diabetes har gått framåt kraftigt de senaste åren, med exempelvis insulinpumpar. För personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret finns sedan drygt 20 år ö-transplantation med så kallade Langerhanska öar som alternativ behandling. Sedan starten 2001 har 165 ö-transplantationer genomförts på Akademiska sjukhuset fördelat på cirka 60 patienter.

– Precis som vid tidigare ö-transplantationer tas i detta fall insulinproducerande celler, så kallade Langerhanska öar, från bukspottkörteln på en avliden donator. Ö-isoleringen sker vid Rudbecklaboratoriet här på Akademiska sjukhuset. Det nya är att tre genomiska förändringar görs i cellerna innan de ges till patienterna för att undvika avstötning, att cellerna så att säga görs hypoimmuna vilket innebär att patienterna har en möjlighet att slippa immundämpande behandling. Redan efter 2-4 veckor kan vi avgöra om cellerna överlevt och inte stötts bort, förklarar Per-Ola Carlsson.

Studien “First-in-human safety study of hypoimmune pancreatic islet transplantation in adult subjects with type 1 diabetes” drivs av forskare vid endokrin- och diabetessektionen på Akademiska sjukhuset. Studien finansieras av Region Uppsala, med delfinansiering av Sana Biotechnology Inc, med säte i Seattle (USA). I studien används Sana´s hypoimmunteknologi som är designad för att skapa celler ex vivo (utanför en levande organism) som undgår patientens immunförsvar. Detta för att möjliggöra transplantation av insulinproducerande celler från donator utan att patienten behöver immunsuppressiv behandling.

Källa: Akademiska sjukhuset.