den 29 juni 2021
Myter om levnadsvanor
Hjärt-Lungfonden reder ut myter om levnadsvanor baserat på den samlade vetenskapen om hur levnadsvanor kan förbättra vår hälsa. För hur är det egentligen? Kan man bli beroende av socker? Är gluten dåligt för alla? Är färskt alltid bättre än fryst? Genom förändrade levnadsvanor kan en större del av all kranskärlssjukdom och stroke förebyggas.
- Dagens forskning är morgondagens vård. Men dagens forskning ger oss även mer kunskap om hur våra levnadsvanor påverkar riskerna för att drabbas av sjukdom. Enligt en kartläggning från WHO kan en större del av all kranskärlssjukdom och stroke förebyggas genom förändrade levnadsvanor, säger Anette Jansson, dietist på Hjärt-Lungfonden.
Stora hälsovinster att göra
Våra levnadsvanor har förändrats över tid. Exempelvis har svenskarna blivit allt mer stillasittande med tiden. Samtidigt har andelen vuxna med fetma tredubblats sedan 1980-talet och ny forskning visar att dåliga matvanor och fysisk inaktivitet har ökat under pandemin. Därför tjänar alla på att se över sina levnadsvanor. Och även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster.
Faktum är att våra förändrade levnadsvanor har lett till förändrade riskfaktorer för att insjukna i hjärt-, kärl- och lungsjukdom. I dag är övervikt och fetma riskfaktorer för bland annat hjärtinfarkt, förut var rökning en av de vanligaste riskfaktorerna. Våra levnadsvanor har förändrats vilket gör att riskfaktorerna ser annorlunda ut idag. Det behövs mer forskning som studerar hur man på bästa sätt kan påverka människors beteenden i rätt riktning, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL.
Fakta forskningens svar på myter om levnadsvanor
Kroppen behöver fett, men rätt sorts fett! Oljor och andra Nyckelhålsmärkta matfetter innehåller omättade fetter som det är bra att äta mer av. Men alla fetter är kaloririka. Så för att ge plats för de nyttiga fetterna, behöver man minska på de mindre nyttiga. Det mättade fettet är mindre nyttigt och finns i exempelvis smör, palmolja och faktiskt också i kokosolja, vilket många inte tror. Vilket fett är egentligen rätt fett? En tumregel är att välja flytande fett, som olja eller flytande matfett när du bakar och lagar mat. Man skiljer mellan mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Att ersätta en del av det mättade fettet i maten med fleromättat fett kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. På smörgåsen är det bra att använda Nyckelhålsmärkta varianter som innehåller nyttigt fett.
En av kökets mest långlivade myter är att man inte kan steka i olivolja. Och olivolja är ett mycket bra, nyttigt och gott alternativ som passar utmärkt också i stekpannan. Fett är inget farligt – kroppen behöver faktiskt en viss del fett för att fungera ordentligt. Däremot är det skillnad på olika typer av fett. Olivolja är rik på enkelomättade fetter som är en nyttig typ av fett och bra för fettbalansen i kroppen. Det kan i sin tur förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Olivolja är också en bra källa till viktiga fettsyror som omega 3 och omega 6. Den innehåller även antioxidanter som t.ex. polyfenoler. De motverkar att olivoljan härsknar. Olivolja kan mycket väl användas i stekpannan till vanlig matlagning.
Tropiska växtfetter som till exempel palmolja och kokosolja innehåller en stor andel mättade fettsyror. De mättade fettsyror som ingår i kokosfett föreslås ibland vara bra för hälsan men det finns inte stöd för att det skulle vara mer hälsosamt att äta kokosfett än annat mättat fett. Eftersom kokosfett och kokosolja innehåller en hög andel mättade fettsyror kan det lätt bidra till för mycket mättat fett. Ett av argumenten för att kokosolja skulle vara nyttigare än annat mättat fett är att fettet i kokosolja är av en särskild typ som skiljer sig från det fett som du hittar i bland annat smör och grädde. Det stämmer också att den dominerande fettsyran i kokosolja, den så kallade laurinsyran, skiljer sig en del från den så kallade palmitinsyran som finns i smör, palmolja och animaliskt fett. Det finns dock inga bevis för att den skulle vara hälsofrämjande, snarare tvärtom.
Kan man bli beroende av socker? Du kan inte bli beroende av socker på samma sätt som av till exempel alkohol eller tobak. Socker är inte ett gift eller en drog, utan en kolhydrat som ger dig energi men inga vitaminer eller mineraler. Äter eller dricker du stora mängder socker finns det en risk att du får i dig för mycket energi. Det kan leda till att du går upp i vikt. Det kan också leda till att du inte orkar äta tillräckligt mycket näringsrik mat, vilket gör att du får i dig för lite vitaminer och mineraler. Sötsug kan bero på många olika saker och det är omöjligt fatt säga vad sötsug beror på. En del i problemet kan handla om att man äter för lite, för oregelbundet eller fel saker. Då får man ett ojämnt blodsocker och blir sugen på att äta sånt som höjer blodsockret snabbt...
Promenader är inte träning Folk underskattar värdet av att promenera. 30 minuters rask promenad är en bra grund.
Förr eller senare blir man för gammal för att träna Det finns studier på folk som är uppåt hundra år som visar påtagliga effekter av exempelvis styrketräning. Man kan bli bättre i alla åldrar. Visste du att styrketräning bland annat hjälper mot ryggsmärta, artros, ledproblem och benskörhet, förbättrar minnet och förhindrar depression.
Det krävs mycket träning för att få effekt Det är den lilla träningen som kan göra stor skillnad och du bränner kalorier från första rörelse vare sig om du tränar i 10 eller 30 minuter. Om du inte är van vid att träna kommer din kropp troligtvis att reagera bra på låg fysisk aktivitet.
Källa: Hjärt-Lungfonden
https://news.cision.com/se/hjart-lungfonden/r/myter-om-levnadsvanor,c3375980
Annonser
