Mindre än hälften av KOL-patienterna utbildas om sin sjukdom

– KOL innebär ett stort lidande för dem som drabbas och utbildning om sjukdomen är enligt samlad vetenskap ett sätt att bromsa sjukdomsförloppet. Med rätt kunskap om sin sjukdom kan totalt omkring en halv miljon drabbade i Sverige förbättra sin livskvalitet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

År 2023 dog totalt 2 953 svenskar av KOL. De senaste tio åren har dödstalen bland män minskat med 21 procent medan de bland kvinnor har ökat med 5 procent. Fler kvinnor än män dör av KOL idag. KOL är en obotlig sjukdom men sjukdomsförloppet går att bromsa om åtgärder sätts in i ett tidigt skede där patienterna också får kunskap om vad de kan göra på egen hand. Innehållet i patientutbildningen består bland annat av stöd för att sluta röka, undvika sjukdomsskov exempelvis genom att vaccinera sig mot infektionssjukdomar, instruktioner för användning av inhalationsläkemedel och information om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet.

– Vår studie visar att det i allmänhet är patienter med svårare sjukdom, rökare och drabbade med få andra sjukdomar som får patientutbildningen. Detta trots att en viktig förutsättning för att bromsa sjukdomsförloppet är att utbildningen sätts in tidigt. Den bör därför erbjudas samtliga drabbade i ett tidigt skede av KOL, säger Caroline Stridsman, docent i lungmedicinsk forskning, Umeå universitet.

Tidigare forskning har visat att KOL-patienter som fått utbildning om sin sjukdom i högre grad behandlas i linje med rekommendationerna vad avser spirometri (lungfunktionstest), symtomutvärdering och hjälp med rökavvänjning. Vilket har höjt livskvaliteten för KOL-patienter och minskat luftvägsrelaterade inläggningar på sjukhus.

Den aktuella studien med anslag från Hjärt-Lungfonden som Caroline Stridsman leder bygger på data från det nationella kvalitetsregistret Luftvägsregistret och omfattar 29 692 patienter. 44 procent av KOL-patienterna hade fått utbildning om sin sjukdom, och av dessa hade 72 procent fått utbildning om sina läkemedel och om hur man använder inhalatorn medan endast 2 procent hade deltagit i en så kallad KOL-skola (grupputbildning). De patienter som erhöll patientutbildning fick också andra rekommenderade åtgärder utförda i högre utsträckning än övriga, till exempel spirometri, symtomskattning och rökavvänjning.

Om studien

Namn och länk: Factors Associated with Patient Education in Patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) - A Primary Health Care Register-Based Study

Tidskrift: International Journal on Chronic Obstructive Pulmonary Disease

Fakta: KOL/Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
- Innebär enkelt uttryckt att luftflödet genom lungorna är dåligt.
- De allra flesta fallen i Sverige orsakas av rökning och/eller av att en person länge varit utsatt för damm, gas eller rök från förbränning i sitt arbete eller i andra sammanhang.
- Vanliga symptom är täta och långdragna förkylningar, hosta och upphostning av slem, samt andnöd vid fysisk ansträngning och ibland även i vila.
- Mellan 400 000 och 700 000 svenskar beräknas i dag leva med KOL.
- Varje år inrapporteras närmare 3 000 dödsfall i Sverige med KOL som primär dödsorsak. År 2023 dog totalt 2 953 svenskar av KOL, varav 1 765 kvinnor och 1 188 män.

Om spirometri (Källor: 1177, Hjärt-Lungfonden)
- Spirometri är den vanligaste formen av lungfunktionstest och mäter hur mycket luft (volym) en person kan blåsa ut och hur snabbt det går (flöde).
- Metoden är relativt enkel: personen andas i ett munstycke som är kopplat till en apparat, som i sin tur är kopplad till en dator som registrerar och bearbetar mätdatan.
- Spirometri görs på vuxna och på barn från 6–7 års ålder och används ofta vid utredningar av astma och KOL. Undersökningen går fort och är inte obehaglig.

Källa: Hjärt-Lungfonden.