Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av både kost och socialitet.

En egenskap som skiljer människan från alla andra ryggradsdjur är vår stora hjärna. Det är inte bara människan som kan stoltsera med voluminösa organ för styrandet av nervsystemet. Även apor har förhållandevis stora hjärnor. I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Systematic Biology har ett svensk-brittiskt forskarlag undersökt hur primaternas hjärnor utvecklats. Allt för att förstå mekanismerna som har lett fram till att den moderna människan (Homo sapiens) och andra primater har så stora och komplexa hjärnor.

Forskarna hämtade information från tidigare studier om hjärnstorlek, kroppsmassa ihop med andra variabler som kost och aktivitet. De använde sedan avancerade statistiska metoder för att analysera materialet.

– Våra resultat visar att det var en kombination av kost och socialitet. Att växla från enkla till mer komplexa nivåer av socialitet resulterade i relativt större hjärnor medan övergången till en mer bladbaserad kost ledde till relativt sett mindre hjärnor, säger Masahito Tsuboi, biologiforskare vid Lunds universitet som utförde studien tillsammans med kollegan Mark Grabowski vid Liverpool John Moore University.

Med tanke på den livliga debatten om vilka av dessa faktorer som spelade den dominerande rollen, ger studien nya insikter till vår förståelse av hur primaternas hjärnor utvecklades till vad de är idag.

– I vissa fall var vår beräkningsmodell väldigt exakt. Med kunskap om kroppsmassa, kost och socialitet kunde vi förutsäga hjärnstorlek för över 32 arter med 98 procents noggrannhet. Detta betyder att även om vi inte känner till hjärnmassan hos en sydamerikansk apa behöver vi inte mäta den. Det ger oss ytterligare bevis för att matvanor och sociala interaktioner var viktiga faktorer bakom evolutionen hos primater, säger Masahito Tsuboi.

Genom att avslöja drivkrafterna bakom utvecklingen av primaters hjärnstorlek ger studien en användbar språngbräda för framtida forskare om människors ursprung – eller utvecklingen av primater i allmänhet när det gäller viktiga variabler att fokusera på.

– Det är en fråga som fascinerar hela världen. Nobelpristagaren Svante Pääbos arbete med det uråldriga mänskliga genomet diskuteras just nu livligt. Vi är alla intresserade av var vi kommer ifrån eftersom förståelsen för vårt ursprung kommer att styra våra vägar mot framtiden, säger Masahito Tsuboi.

Publikation i tidskriften Systematic Biology “Both Diet and Sociality Affect Primate Brain-Size Evolution”.

Källa: Lunds universitet.

Bild nedan: Forskarna hämtade information från tidigare studier om hjärnstorlek, kroppsmassa ihop med andra variabler som kost och aktivitet. Foto: Christopher Walsh, Wikimedia CC.